Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satt en liten rättelse, och det var underskrifvet med
ett uppmuntrande »¿46».
Hon kunde icke låta bli att smälla med fingrarna
och hoppa högt på stolen, när hon såg det.
»Men Hedvig då», sade hennes sidokamrat Hulda
Fransson, »hvarför bråkar och skriker du så der?
Hemlund kan ju komma när som helst!»
Hedvig svarade blott med att visa fram sin bok
och peka på det röda »A b».
»Jag har A», svarade Hulda endast, »men så har
jag inte heller ett enda fel.»
»Jag har glömt två ord», sade Hedvig och stack
boken tätt upp under näsan, »och så har jag skrifvit
’utomordentligt’ två gånger efter hvarann.»
»Ja, sådant der är ju bara slarf», sade Hulda
och såg förnäm ut. »Jag kan inte begripa, att
man kan tillåta sig något sådant. Det är ju
bara derför, att man inte ser noga efter i sin
kladd —»
»Kladd», utbrast Hedvig, »skrifver du kladd till
dina krior?»
»Naturligtvisv, svarade Hulda och knvekte på
nacken, »hur skulle man annars komma till ett
tillfredsställande resultat? — Först tänker jag noga
öfver det ämne, jag har fått, och derpå skisserar
jag mina tankar i all korthet. Sedan utför jag dem,
sats efter sats, med omsorg och noggrannhet på
ett större papper. När detta är gjordt, genomgår
jag allt uppmärksamt för att iakttaga, att intet
bokstafs- eller kommafel möjligtvis kunde ha
insmugit sig, och när jag med säkerhet har
öfver-tygat mig om, att allt är som det skall vara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
