Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongl. Kungörelsen, angående skatt för hundar; d. 1 Juni 1877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land, Nerke och Gestrikland, ingifve käranden sin inlaga
innan klockan tolf på den fyrationde dagen, den oräi<nad
då Häradsrättens doni föll, eller hafve sitt vad förlorat;
ifrån Häradsrätt i Kopparbergs län, Ver mland, Helsingland,
Jämtland, Härjeådalen, Medelpad och Ångermanland samt
på Gotland på den sex tion de dagen; i < löta Ho frätt ifrån
Häradsrätt i Östergötland, Kalmar lan, Småland och
Västergötland på fyrationde dagen; ifrån Häradsrätt i Halland,
Dal och Bohus län på sextionde dagen; i Hofrätteu öfver
Skåne och Blekinge ifrån Häradsrätt i dessa landskap på
den fyrationde dagen. Kongl, Förordn. d. 8 Nov. 1878.
Då tiden för besvärs anförande i brottm ålssak er är från
de olika landskapen i riket blott hälften så lång som de
här of van stadgade, så är af vikt, att detta noga iakttages.
Anm. 5. Den som i brottmål är af Underrätt fälld
till böter, mer eller mindre, men ej är fängslad, utan
för-blifver på fri fot, och vill i Hofrätten söka ändring, skall
foga vid sina besvär en af två vederhäftige man utgifven
löftesskrift, där uti de eu för bägge och bägge för en borga
för de böter honom äro ådömda, eller ock behörigt bevis
däröfver, att samma böter äro uti ränt eri et nedsatta. Kar
borgen ställas, bör den förut upptes hos Underrätt i
staden, hvilken äger prof va dess vederhäftighet och meddela
vittnesbörd däröfver. A landet må vederbörande k ron o
betjänt eller ock kyrkoherden eller den i hans ställe är i
församlingen, dar löftesmän nen hafva deras hemvist, intyga,
att löftesmännen äro bofasta eller eljest anses vara
vederhäftige för hvad de borgat. Ar den sakfällde så fattig, att
ban ej kau, på sätt of van nämnd t ar, nedsätta böterna eller
ställa borgen, skall han öfver sin fattigdom begära
domstolens eller domarens vittnesbörd, eller, om det ej kan ske,
bifoga sina besvär intygande därom af vederbörande k rono
betjänte eller pastor i församlingen, hvarest den sakfällde
bor och har sitt hemvist. Den sakfällde, hvilken sålunda
fullföljer sina besvär, skall vidare, antingen själf eller
genom ombud, inställa sig vid Öfverrätteu, för att, i händelse
besvären utställas till förklaring, uttaga och meddela der;
sin vederpart, emot bevis, hvilket bör, inom tre gånger så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
