Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drapa balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dräpa B. XII. 71
myrþ uarþa, ok egh firi flere. Nu a hæræþzs höfþingi
mantal næmna, ok sua huar morþgiald böta, sum þær skils.
Sitær man kuar ok gör egh morþgiald ut, böte firi þre
öra; sitær aldær hasskapær kuar, böte þre öra ok ut
morþ-gialdit.
XIII. Um æn þæn warþær dræpin, sum hetir
hæræzspiæk-kær, ælla þæn, sum lostær ær mæþ fæ ok frænda eþe.
Nu uarþær dræpin þæn man, sum hetir hæræþzs
piæk-kær, þæt ær þæn man, sum gangær hælgra manna mællum
ok frænda sinna ok ær huarghin staþnaþær; han ær gildær io
at fiuratighi markum, egh friþ flyia ok egh hans bo
skiptis. §. 1. Nu uarþær dræpin þæn man, sum lostær ær mæþ
fæ ok frænda eþe, han ær gildær at fiuratighi markum.
man ha anledning till den
uppfattningen, att både kvinnor och
män menas, men då å föreg,
rad säges, att endast mankön
skulle betala morþgiald^ är det
tydligt att här underförstås hion.
l, 2. mantal næmna o:
uppräkna de män, som skola
deltaga i böternas erläggande.
3. Kuar, ntr. kuart
(neutrala formen brukas ännu i 1734
års lagbok) adj. Kvar. ,,Då
detta ord i allmänna språket
länge brukats oböjligt och då
det sedan gammalt var endast
såsom predikat användt, har det
lätt fått adverbial egenskap"
säger Rydqvist II s. 413.
Uttryk-ket sitia kuar betyder ej blott
blifva kvar, utan äfven försumma
1. underlåta det, som skall göras.
4. Hasskapcer, liceskaper,
hi-skaper m. De olika formerna
hafva uppkommit (menar
Schlyter i Ordb.) genom okunnighet
om första stafvelsens betydelse,
och ursprungliga formen har trol.
varit hiu- 1. liïskaper, jfr isl.
hjüskapr, ägs. Mivscipe hushåll.
Det fsv. ordet betyder dels
husfolk, familj, dels ett helt härads
innevånare (så här).
6. Piœkkcer m.
Kringstry-kare, tiggare, liœrœzspiœkkœr:
en som stryker omkring i
häradet och tigger. På Gotland
ännu häradspjäkker, soknepjäkker
enligt Rietz s. 504. I
Lapp-träskmålet i Nyland fins vb.
pjaka: gå med snabba och korta
steg (Nyland bd. I) och i
Vörå-målet i Österbotten pjäk: knoga,
draga långsamt.
9. Helagœr (isl. heilagr) adj.
helig, hcelghir mcen: 1) hälgon,
2) präster och munkar. Här
menas: gå omkring i
prästgårdarna och klostren för att tigga.
11. Öfvers, icke skall [den,
som dräper en sådan,] dömas
fredlös och ej må [dråparens]
bo skiftas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
