Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bygda balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Bygda B. XXXIII.
up taka, ok uiti þæt mæþ eþe fiughurtan manna, at han
hiog up þæn skogh mæþ þingx manna domi, siþan han
hafþe fult giald hanum buþit mæþ þrim þingum ok þrim
fæmtum ok fiarþa Lionga þing.
5 XXXIIII. Vm æn man takær annan i skoghe sinum,
ælla löpa manzs hion bort fran manne.
Nu takær maþær man i skoge sinum, þa ma han egh
af bonda taka ok egh af hans þræli; han skal þöm til
byia fylghia ok lass i tak lata, ok han lete hemuld sinna.
io Far han hemuld, se saklös, far han egh hemuld, þa lati
atær uiþin ok mæþ siax öra. Takær leghu dræng manz i
skoghi, þa ma af hanum taka, þy at han ær egh
staþfa-stær; uarþær hanum egh skoghær hemul, þa lati atær uiþin
ok mæþ þæt, sum skilt ær. §. 1. Nu löpa bort hion manzs;
15 lysir þæn laghlika, sum sins hauær mist, ok biuþær til fæ
sit, takær man utan uarþ hælde ok utan hæræzs, lysir
laghlika ok far hanum sit atær, þa a han firi half mark. Takær
mulslaghu man ælla hæst a gangu ællar uxa ok lysir
laghlika, þa a han firi örtugh.
2. mæþ þingx manna domi
se sid. 222a.
5. takær, som i Gloss.
öfversattes med ’griper, fasttager’,
återges i Ordb. (bättre) med
’träffar, råkar på’.
8 o. 12. taka absol., som i
RB. 3: 2 förekom i bet. ’uttaga
böter’, betyder här ’taga något
såsom pant’ (för att därmed
öfverbevisa åvärkaren).
9. Öfvers, och åvärkaren
söke försvar för sin äganderätt
till det han huggit.
11. Uiþær (isl. viðr) m. 1)
Skog. 2) Särskilda trän (huggna
1. icke huggna). 3) Ved. — I
betydelsen skog fins ordet kvar
blott i några ortnamn t, ex.
Tiveden, Finnveden.
16. uarþ hælde n. (uarþær,
halda): vakthållning; utan uarþ
hælde = utan uarþ ok uakn
(Eþs. 34) o: i öppna sjön.
18. M-ulslaghu maþær (=
muslegu maþr i Gottl. L.) m.
Förrymd och efterlyst träl.
Ordets enklaste förklaring —
säger Schlyter i Ordb. — är den
redan af Verelius uppgifna (af
mus och liggia], enligt hvilken
den rymde trälen, som håller
sig fördold i hvilka usla
gömställen han under sin flykt kan
finna, liknas vid en mus, som
ligger gömd i ett råtthål. —
Antages denna förklaring, måste
mulslaghu man i vår text
betraktas som felskrifning, jfr
Rydqvist Sv. Spr. L. VI s. 304 f.
och Söderwalls Ordbok.
18. hæstær a gangu o: häst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
