Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bygda balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
sak æn siax märka sak uita sætta ok böta. han skal þæt
uita mæþ fiughurtan manna eþe.
XLI. Um æn man læggær hælghþ a skogh sin ok
skipa siþan a sin suin.
Nu læggia mæn hælghþ a skogh sin ok skipa, nu kan 5
han egh fa suin a sin skogh, ok þer uraka a, sum laght
ær, a sin skogh, þær mughu þer saklöst hans aldin nöta.
Nu urakær man a mera æn laght ær, haui firi urakit
sinum suinum, ok skiptin þer, sum skoghin aghu, þöm
sui-num. Nu löpa annars manzs suin a annars skogh, þæn io
skipaþær ær, þa skal han þöm in taka. Gangær a drusa aldin
full suini um döghn, gialde firi span korns. §.1. Nu far
man at sinum rættum uægh gynum aldin skogh ælla nuta
skogh, hæntir i hat sin til hatta band ælla i uat sin til
4. Skipa vb. tr. Ordna,
förordna, fordela, utarrendera.
Öfvers, och släpper sedan sina
svin i [skogen]; skipa kan här
vara infinitiv (se s. 39a) eller
3 p. sg. pres. ind. med vanlig
apokopering af r.
6. han o: någon af
deläga-rena i skogen )( f er o: de
andra delägarena; uraka [suin] a
6, 7. sum laght ær o: såsom
det är bestämdt (näml. angående
antalet af svin, som hvar bonde
får hafva i skogen); a — a:
om denna upprepning af
prepositionen se sid. 82a 7.
11, 12. I textkodex står suini,
som här bibehålles, ehuru
Schlyter i sin edition (och med
honom Leffler) i dess ställe
insätter den i två andra handskrifter
befintliga läsarten suin. Schlyter
öfversätter aldin full suin med
’af allo n fulla svin’ och fattar
drusa såsom oblik kasus af drusi
m., möts v. sv. di al. dr åse o:
hög af tröskad sad, men kan
icke tolka uttrycket i dess
helhet. Tamm i Uppsalastudier sid.
36 öfversätter drusi med
’nedfallen mängd’ (jfr sv. dial. dråsa
ned), hvaraf sm s. drusa-aldin pl.
’i mängd nedfallna ållon’, i
någon mån likartadt med nsv.
fall-frukt, och ser i full-suini
äfvenledes ett sammansatt ord af
samma art som full-sœri
’fullkomligt sår’ och med betydelsen
’fullvuxet svin’; på grund häraf
öfversätter och förklarar han denna
mening sålunda: wgår ett
fullvuxet svin (i annans skog),
under ett dygn på de i mängd på
marken nedfallna ållonen (och
äter af dem), så betale (svinets
ägare) en spann sad därför".
14. Hœnta, hœmta, hœmpta
(af hem, eg. hemföra, isl. heimta)
vb. tr. Hämta; „1 gamla tider
är hœnta vanligare än hœmta,
hempta, men intet n
undantränger m i klœmpta 1. klœmta,
skcempta 1. skœmta" säger
Rydqvist: Sv. Spr. L. IV s. 317.
I svenska och norska landsmål
fortlefver ännu formen hänta,
äfvenså i danskan hente.
14. Uattær (isl. vottr) 1.
oas-17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
