Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1-192
OREGON OCII WASHINGTON.
krait"; ban, som från sitt några mil från Tacoma belägna hem,
kalladt "Trains villa på kullen", uppvaktar tidningen "Ledgers"
läsare med långa, under rubriken ’’Medborgaren Trains
mitral-jös" införda spalter af den märkvärdigaste literatnr (på vers och
prosa), som väl någonsin gjort en arm, syndig menniska yr i
skallen; han, som i sina "poesier" (obegripliga för vanliga
dödliga) ständigt hittar på nya egendomliga vändningar och rim
ocli bl. a. flitigt rimmar på sin vän Ledger-redaktören Radebaughs
sällsamma namn; han, slutligen, som ämnar försöka fara jorden
rundt på 57 dagar, hvarom han underrättat i ett så lydande
telegram: "Verldskortaste linie! Blixtlik! Handla qvickt!
Allt redo! Qvarhållen ångare underrättas afgångsdag! G. F.
Train, medborgare, 1800-talets Columbus." För att lemna en
närmare inblick i den "snillrike tokens" (såsom en
tysk-amerikansk tidningsman icke oqvickt benämt honom) umgängessätt,
återgifva vi vår vän redaktör Sandegrens skildring i
"Tacoma-Tribunen" af sitt besök hos Train. "Yore det ej för det
grå-sprängda, hvita håret, skulle man" —• skrifver Sandegren —
’’anse honom närmare 40 än 70 år. Hans blick har ett
egendomligt uttryck. Den är på samma gång irrande som skarp
och genomträngande. Den vittnar på samma gång om en själ,
utrustad med snille och begåfning, som om en, hvilken mött så
våldsamma stormar bland lifvets skär, att endast spillrorna
blifvit räddade. Man erfar i hans umgänge känslor af både aktning
och deltagande. Det förefaller, som hade man framför sig
frag-menterna, de sönderrifva och oordnade leniningarne af ett snill-
" o
rikt verk. Men huru han än bedömes af andra, säkert är, att
ingen, som han, är barnens store vän. Hvart han kommer och
hvar han far fram, är han alla småttingars förklarade gunstling.
Bland dem tycks han finna sitt enda nöje, leker och tumlar om
som en yster pojke, under det han stundom ej bëvärdigar någon
annan med ett ord.
Emellertid blef jag införd till honom och gjorde bugande
min presentation med orden:
"Mitt namn är......., förmodar, jag har äran tala med
vår stads store beskyddare och vän, den beryktade resenären mr
Train."
"Jorden rundt på 67’dagar; 1000 gånger 67 nya
bekantskaper; icke mr Train — citizen Train."
"Skulle önska ’citizen’ Train välkommen åter," stammade
jag och framräckte handen, glömsk af min värds egenhet att ej
vilja skaka tass. I st. f. att mottaga den framräckta handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
