Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAROLINA.
Det ä’ inte så roligt, må Iröken tro. ( tjugo
år och se’n ... se’n duger det inte .. .
KERSTIN.
Men jag tycker, att dina strumpor ä’ utmärkt
bra, jag. Och jag vill aldrig ha några andra så
länge jag lefver. Om du vill sticka åt mig,
förstås .. .
KAROLINA.
Ja. nog ska jag sticka åt fröken, alltid, så
många fröken vill ha, det ä’ då visst och säkert. . .
Lilla, rara fröken . . . (Paus.)
KERSTIN.
Jag tycker också att pappa blifvit förändrad.
Han bryr sig inte om mig så mycket som förut.
Då frågade han mig om allting, fastän jag inte
var fullvuxen en gång och moster var i huset.
Men nu ä’ det inte jag, som frågas längre.
KAROLINA.
Nej, det ä’ inte som det ska vara. Det har
jag sagt länge, det.
KERSTIN.
Han ä’ inte alls som han var förr. Det var
nå’nting så godt och fint hos honom, och jag
minns, att jag kunde sitta och beundra honom
för allt hvad han sa’ och gjorde. Men det ä’
precis, som om han fått simplare sätt och smak,
se’n tant kom i huset. Förr tyckte han om att
läsa och gå på konserter och teatrar, men nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
