Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Jag blir befordrad till löjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med honom, rörande överfarten. Vangilt har sagt
mig att han gärna betalar ett hundra pund. Detta
kunde bli en anledning både för dig och mig, att göra
bekantskap med den gamle mannen.
– Det kanske ginge lättast om vi inbillade den
gamle, att det är fråga om ett fruntimmer; vad säger
ni om det? Men vad skola vi säga att vi själva äro
för ena?
– Åh jo, jag är en sorts skeppsagent, och du en
sjökapten.
– Kapten! mr Keene?
– Ja, en kapten, som lämnat ett fartyg och
hoppas få ett annat. För resten var du ju
förmärskapten, innan du blev chefens slupstyrare?
– Nåväl, sir; jag vill rådgöra med Mary och
hennes mor, och se’n skall jag lämna svar. De
komma i eftermiddag; kanhända hjälper jag mig
själv, på samma gång jag hjälper mr Vangilt.
På eftermiddagen sade mig Cross, att Mary och
hennes mor voro mycket villiga att hjälpa oss, och
att de trodde detta skulle bliva en god inledning till
bekantskap med gamle Waghorn; i början torde han
väl komma att framdraga några religiösa
betänkligheter, men de betvivlade alls icke, att vi skulle
lyckas förmå den gamle att skaffa unge Vangilt över
Kanalen till Cherbourg eller något annat ställe, om
vi blott hölle i oss. Redan denna afton borde vi
besöka honom, och skulle de då hålla sig undan.
När arbetet för dagen var slutat fingo Cross och
jag permission och begåvo oss till Waghorns hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
