Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Människan - Första boken. Köttet och Anden - 2. Intelligensen. Moralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pister den store
157
De hade intet gemensamt med Bayard eller Frans I. Med
sina patriarkaliska seder erinra de snarare om de gamla
bibliska könungarna. Jag hoppas, att vår tids ryssar ej
må anse, att jag genom detta påstående velat tillfoga dem
en oförtjänt förolämpning eller med orätt velat frånkänna
dem personligen ridderlighet. Då kunde jag lika gärna
förneka den mycket mångsidiga bildning och den
fulländade uppfostran, som kommit mången af dem till del.
Det är icke desto mindre sannt, att på Peters tid kunde
de flesta ryssar ej läsa och att deras fosterland, där ingen
riddare någonsin har brutit en lans, har gått igenom
Medeltiden oberördt af Riddarväsendet® anda, liksom senare genom
Renässansen nästan främmande för den grekiska och
romerska konsten. Det har nog senare tagit igen hvad
det gått miste om, men säkert är, att det länge förblifvit
främmande för de lysande och ädla lärdomar, som från
Roland ända till Bayard i Västerlandet gjort ordet ära
liktydigt med ordhållighet. Å andra sidan har det rönt
inflytande af det grekiska kejsardömet, hvarifrån det fått
konst och vetenskap, seder, religion och dettas politik med
dess traditionella list och svek. Där besitter ej heller
den häfdvunna kvinnotypen samma ideala karaktär som
annorstädes. Den liknar ej Jeanne d’Arc, den inspirerade
jungfrun som genom sin trosstarkhet förde ett helt folk
till seger, ej Wanda, den milda polska martyren som
föredrog döden framför ett giftermål med en främmande furste,
.som skulle hafva sårat hennes folks nationalitetskänsla, utan
här se vi Olga, som muntert jagade, stred, idkade köpenskap
och triumferade öfver sina fiender lika mycket genom sin
list som genom sin styrka och som med öfverlägsenhet
afspisade den grekiske kejsaren, då han ville gifta sig med
henne mot hennes vilja. Peter var en afkomling till dessa,
liksom Alexander Nevskij, denna furste, som var snarare
klok än tapper och ett mönster af försiktighet, men ej af
högsinthet och pålitlighet, och det är därlör det franska
sändebudet Campredon år 1725 kunde skrifva om en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
