Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Aldrig brist på jordlotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Skall härför icke kunna finnas en framkomlig väg, utan att vi behöva
komma i någon egentlig konflikt med äganderätten? Jo, vi tro att en
sådan väg finnes.
Vi böra då taga i betraktande, att vi ju ha dels oodlad jord, dels
odlad. Ett samhällsintresse, som måste respekteras, säger oss att den
förra jorden såvitt möjligt är bör uppodlas, den odlade icke
vanvårdas. Vi ha redan påföljder för vanhävd, och under kristiden
sökte man såväl i Sverige som i andra länder att bringa oodlad jord
under odling.
Sådana oodlade markvidder finnas i kanske milsvida sträckor
rakt inpå våra största städer. Det är sant, att somt är stenigt och
oländigt, men smålänningarna ha nog rett upp värre saker än så.
Det är sant att vi böra ha skog, men när Sverige först bebyggdes,
fick dock skogen vika, och det måste den också göra vid ett fortsatt
bebyggande.
Somt passar ju icke för annat än skog, och det är visst icke
meningen att taga det i anspråk för annat heller, men vi ville här bara
säga, att om vi lade in litet mera nit i vår skogskultur, vår
skogsplantering och vår skogsvård, om vi arbetade som danska
Hedsällskapet exempelvis, så skulle vi kunna få dubbelt så mycket skog som
vi ha, även om vi öppnade lämpliga skogsområden för rödj ning till
egna hem.
Finns det under sådana förhållanden tillgång på jord att odla?
Frågan var uppe i ett av våra mest uppodlade landskap, och det
sades, att där fanns det kanske icke någon oodlad jord mera.
— Men hur kan det vara vid det och det bruket? frågade vi då.
Vi höggo till med ett namn vilket som hälst utan att reflektera; det
var ingen kuggfråga. — Jo, blev svaret, där är 3,000 tunnland odlad
mark och 79,000 tunnland skogsmark. Så nog kunde arbetarna vid
det bruket få köpa var sitt tunnland!
Nu gör man den invändningen att oodlad jord kan användas till
beten och jaktmarker, om icke annat. Ja, det sade Peterson i
Uggle-hult också, när vi reste med honom genom England. Nu föder han
17 människor på 17 tunnland vid Ugglehult. Men det är dumt, sade
han, att underkasta sig så mycket arbete: När han kom hem skulle
han göra Ugglehult till mångårig betesmark, som här på många håll
var fallet, och föda 17 får i stället. Det vore bestämt klokare. Men
det sade han förstås bara som ironi mot engelsmännen.
Nej, vi böra anlägga en något annorlunda tagen synpunkt på
den oodlade jorden än på den odlade. Och vi antaga då vidare, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
