- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
284

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Aldrig brist på jordlotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284

DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

Man talar om att begränsa sig till en skatt på den oförtjänta
värdestegringen, för all del. Och den kan ju förefalla rättvis i och
för sig, särskilt om värdestegringen utnyttjas. Men så länge andra
värdestegringar icke beskattas, eller kunna åtkommas, så blir den
icke så rättvis ändå, utan blir ett ingrepp särskilt mot jordkapitalet.
Kom således icke och säg något i denna stil mot vårt förslag, som
icke är något ingrepp alls, utan bara en human reglering åt alla håll.

Vi gå även här den gyllene medelvägen. Och vi fråga: Varför
skall den store markägaren hålla så hårt på utkanterna av sina
kanske milsvida, oodlade marker? Han kan icke bruka dem i livet, och
kan icke taga dem med sig i graven. Är det för att barnen skola få
trygghet, som han håller på dem? Barnens trygghet ligger absolut
icke i osunda samhällsförhållanden, svara vi då. De kunna i stället
välva om allt för barnen. Barnens trygghet ligger i att möjligheter
öppnas till sund samhällsutveckling.

Låt oss också påpeka, att meningen icke är att från den
enskildes vård skall undandragas oodlad mark, för vilken icke finnes någon
efterfrågan till bostads- och odlingsändamål. Det ligger en ofantlig
betydelse i detta drag, till skillnad från andra förslag i ämnet. Vad
skall staten med mark till, utan att den bättre användes?

Vi sågo en gång en lunta papper, som var ungefär en halv fot
tjock. Papperen handlade om några tunnland oodlad mark, som
staten besitter här i Eskilstuna och uppbär arrende för av enskild
person. Men det är vår övertygelse att skrivningen av dessa papper
och alla tillhörande syner och resor kostar staten mera än detta
arrende inbringar.

Men så uppodlades tre eller fyra tunnland av marken till
koloniträdgårdar, naturligtvis icke av staten, utan av enskilda, och nu
blev avkastningen av denna lilla fläck kanske femtio faldigt större än
hela avkastningen förut för staten och den enskilde. Detta är ett
talande exempel åt ena hållet och det andra.

Ä andra sidan, om någon ligger inne med kanske tusentals
tunnland oodlad mark, och det finnes några i distriktet, som icke kunna
få en fläck att odla och bygga på, inte kan detta kallas en rimlig
samhällsordning.

Men, säger man, om nu hembyggama skjutsas ut till utkanterna
av oodlade områden, så får man icke en sådan koncentration som nu.
Man tappar bort förbindelsen med avloppsledningarna.

Ja, tänk på de ljuvliga avloppsledningarna! Är det inte i stället
koncentreringen och kloakledningarna, som vi måste komma ifrån?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free