Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Svenskar, som varit på samma spår för länge sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Kursen bör, sade han vidare, vara fri och endast bero av
växeltillgång eller förhållandet mellan import och export. Det är
missförhållandet härutinnan, som skapar den dåliga kursen. Sverge bör
icke konsumera mera av utländska varor än det kan genom sina
produkter årligen betala, säger han på ett annat ställe.
Agardh ville icke att Sverge skulle bliva slav under utlänningen.
Vi skulle hålla oss upprätta och se till vårt försvar, men i det
sammanhanget hade Agardh ingen tanke på militarism. Hans plan för
försvaret visar bäst, hur praktiskt han såg på frågorna. Det är
svenska bondens och arbetarens tankar om försvaret, om man behagar
taga reda på dem. Här säger han precis detsamma som vi tillåtit
oss antyda på ett och annat ställe.
Han citerar en motionär, enligt vilken beväringen skulle övas
i skjutfärdighet i stället för att exercera. Beklädnaden skall, enligt
hans eget förslag, bekostas av manskapet självt. Det militäriska
tecknet, som visserligen fordras, kan utgöras av den svenska kokarden
med de blå och gula färgerna, eller någon annan enkel militärisk
prydnad. Beväringen skall exerceras till skarpskyttar eller jägare.
Beväringens exercis skall bestå av tvenne delar, hembygds- eller
sön-dagsexercisen och mötesexercisen. Varje söndag, när vädret det
tillåter, skola alla beväringspliktige i varje socken samlas, på
landsbygden vid sockenkyrkan, i städerna å därtill utsedda platser, och där
exercera antingen en eller två timmar om morgonen eller en eller två
timmar efter slutad gudstjänst. Dessa söndagsexerciser hava, säger
han, varit brukade i tider, då söndagens helgd strängare iakttogs än
nu. På 1600-talet samlades manskapet varje söndag att efter
gudstjänsten exercera. Hålles exercisen på eftermiddagen, kan den utgöra
ett oskadligt folknöje, en sak, som nu saknas i vårt land. Vid dessa
söndagsexerciser intaga skjutövningar ett utmärkt rum. Medvetandet
av att kunna skjuta skall mycket bidraga till att giva truppen mod
och anda, enär var och en vet, att han kan försvara sig, då däremot
medvetandet hos vår nuvarande beväring att icke kunna skjuta måste
göra den modlös och rädd. Mötesexercisen under tolv dagar skall
blott en klass bevista, nämligen den tredje. Då hembygdsexercisen
för den första och andra blivit väl genomgången synes detta göra
till fyllest. Ingenting hindrar att nästgränsande socknars
bevärings-kårer kunna mötas, förena sig och exercera tillsammans, varigenom
mötesexercisen beredes. Det finns ingen militär, som nekar att det
är andan hos en trupp, som utgör dess egentliga värde, och genom
en så bildad beväring skulle, menar Agardh, den rätta nationella
andan vinnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
