Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Folksamvetena och den internationella uppgörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Tror man verkligen, var det någon som frågade häromdagen,
att tyskarnas barnbarn skola underkasta sig att betala skadestånd
för världskriget till fransmännens barnbarn? Han anmärkte i detta
sammanhang, att tyskarna äro många fler än fransmännen och
fortfarande antagligen komma att ökas mer än de.
Om utländska eller inländska’ fordringsägare, storkapitalister och
dylika förlora på uppgörelsen, vad mera! De få förlora på andra
regleringar ookså. På våra aktieregleringar under de senare åren
ha miljarder förlorats, och ingen hänger sig för det. Man må blott
vid uppgörelsen tillse, att de verkligen nödställda få njuta skydd av
densamma.
En halv procent av nationalinkomsten vid den årliga
uppgörelsen. Det förstå alla. Det är både humanitet och rättvisa. Det är
analogt till andra fall i det mänskliga livet.
Men om ett par tre herrar, som lagt beslag på all makt hos sina
nationer, sätta sig samman och dekretera, att ett annat folk i
fyrtiotvå år, i flera generationer skall betala miljarder i hundratal, ja,
räknat efter nuvarande penningvärde, miljarder i tusental, om varje
familj i det landet därför skall avstå, inte en halv procent av
inkomsten, utan tio procent, tjugu procent, fjärdedelen, hur mycket
som hälst, och därtill i skatter till eget land en fjärdedel eller hur
mycket som hälst, om detta skall ske i generation efter generation,
om sextio miljoner människor härför skola offra allt sitt hopp, allt
sitt välstånd, hjälpen åt sjuka, näringen åt barnen, om hela världen
skall störta över ända för sådan politiks skull — ja, den politiken
förstås och stödes icke av den stora allmänheten, varken i det ena
landet eller i det andra.
Om de tre herrarna äro vid gott lynne, om frukosten varit god,
så kan det falla dem in att avskriva några tusen miljoner och
förkorta pinotiden för en stor nation och för världen med några år.
Äro de vid dåligt lynne, kunna de lägga på några tusen miljoner,
förlänga tiden med åtskilliga år och svälta ihjäl ännu en generation.
Är detta principer för världens styrelse? Eller böra vi icke i
stället ha en princip, som sätter människan, nationen och
mänskligheten i främsta rummet och kapitalisten i det andra? Man låte
frågan avgöras genom öppen omröstning. Öppen röstning bör det
vara också då. Det kan ju i det land, dit pengarna gå, finnas en
hel del folk, som tro, att de skola få något extra med av dem, och
som därför vilja hålla sig framme, om de få gå fram i mörkret.
Men vid öppen röstning skola rättskänslan och mänsklighetskänslan
göra sig gällande bland majoriteten även i detta land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
