Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Val av system.
Varje bibliotek, stort eller litet, behöver något slags uppdelning av sina böcker för
att möjliggöra en hastig översikt över de arbeten, som biblioteket har på det ena eller
andra området.
I de flesta bibliotek äro böckerna uppställda efter fack. Alldeles särskilt är detta
nödvändigt i de moderna, för den stora allmänheten avsedda biblioteken, vilka i regel
till-lämpa en uppställning på »öppna hyllor», d. v. s. låta låntagarna själva få tillträde till
hyllorna för att där välja de böcker de önska låna.1 Också i de vetenskapliga biblioteken
uppställas emellertid böckerna i regel i systematisk ordning.1 2
Även de bibliotek, som ej ha sina böcker uppställda i systematisk ordning, ha
emellertid så gott som alltid en systematisk katalog över böckerna vid sidan av den
alfabetiska katalogen.
Ett mycket stort antal från varandra mer eller mindre skiljaktiga
klassifikationssystem ha utarbetats, och många äro befordrade till trycket.
_... . . .... Frågan om valet av klassifikationssystem sammanhänger nära
Olika signeringssatt. , , o . . „
med iragan om signatur eller avdelmngsbetecknmg. Denna
fråga löses helt olika i olika system. I våra vetenskapliga bibliotek använder man i
regel som signatur avdelningens (och underavdelningens) namn i förkortad
form, så att t. ex. ett arbete om Erik den helige, som sättes på avd. Historia: Sverige:
medeltiden, får beteckningen
Hist.
Sv.
Med.
En dylik signatur har de fördelarna att man genast ser vad avdelningen handlar om
och att den lättare fäster sig i minnet än de signaturer, som nedan skola omtalas.
I många bibliotek, framför allt i så gott som alla för den stora allmänheten avsedda
bibliotek, brukar man emellertid som ersättning för avdelningens namn införa en kortare
signatur, bestående av antingen en eller flera bokstäver eller en eller flera siffror
(eller också en kombination av bokstäver och siffror). Avd. historia betecknas t. ex. i vissa
system med bokstaven K, i andra med siffran 9, varefter underavdelningarna i sin tur
anges med nya bokstäver eller siffror, så att t. ex. Sveriges historia under medeltiden i ena
fallet kan betecknas Kca, i det andra 948.5 1.
Fördelen av att sålunda ersätta avdelningens namn med en bokstavs- eller
sifferbe-teckning är dubbel. Dels får man en kortare beteckning för avdelningen, vilket bl. a. gör
det möjligt att anbringa signaturen på bokens rygg, något som kommer särskilt till gagn
vid böckernas ordnande och uppställande. Dels lämna dylika signaturer en upplysning om
avdelningarnas inbördes placering i stället för att man, om avdelningsbeteckningen återger
vetenskapens namn i förkortad form, måste ha i minnet systemets uppbyggning för att
kunna veta huru de olika avdelningarna och underavdelningarna äro placerade i förhållande
till varandra. Man ser ögonblickligen av signaturen att avd. K sökes mellan avd. J och
avd. L, eller att avd. 9 kommer efter avd. 8. Däremot är det ju inte utan vidare klart,
om avd. Biogr. (= Biografi) kommer före eller efter avd. Hist. (= Historia).
Särskilt i folkbiblioteken är av dessa skäl ett klassifikationssystem med bokstavs- eller
siffersignatur väsentligen att föredraga.3
1 Angående >öppna-hyll-systemet> jfr F. Hjelmqvist, »Öppna hyllor» i Biblioteksbladet 1916 s. 195 ff.
2 Se härom J. M. Hulth, Mekanisk eller systematisk uppställning av böckerna i ett bibliotek i
Biblioteksbladet 1916 s. 3 f.
3 Det är emellertid klart, att man, när det gäller hylletiketter för angivande av den avdelning,
som de på hyllan placerade böckerna tillhöra, ej kan nöja sig med att ange vederbörande avdelnings
bokstavs- eller siffersignatur utan att man helst också bör där skriva ut avdelningens namn i dess helhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
