Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deweyska
decimalsystemet.
Av de rena siffersystemen är det förnämsta och det ojämförligt
mest använda det system, som efter sin upphovsman benämnes
det Deweyska decimalsystemet. Det utarbetades av den
amerikanske bibliotekarien Melvil Dewey åren 1873—1876. Det har sedan kommit ut i flera
upplagor och efter hand blivit allt mer i detalj utarbetat.1 Det tillämpas för närvarande i
det stora flertalet amerikanska folkbibliotek. I Europa vann det sin stora seger, när det
1895 antogs av det internationella bibliografiska institutet i Briissel, som har ytterligare
utformat det och försett det med allehanda detaljfinesser.1 2 I oförändrad form användes det
i de allra flesta norska folkbibliotek.3 Och det ligger även, ehuru i mycket förändrad
form, till grund för det decimalsystem, som tillämpas i de danska folkbiblioteken.4
Huvudavdelningarna i Deweys system äro följande:
0. Allm. verk. 5. Naturvetenskap.
1. Filosofi. 6. Praktiska yrken.
2. Religion. 7. Skön konst.
3. Sociologi. 8. Litteratur.
4. Språkvetenskap. 9. Historia.
Var och en av de tio avdelningarna indelas i sin ordning i 10 underavdelningar, som
återigen i sin tur bestå av högst 10 underavdelningar. Längre gående uppdelning angives
med decimaler; 94 betyder t. ex. Europas historia, 948 Skandinaviens, 948.5 Sveriges och
948.51 Gamla tidens och medeltidens svenska historia. I det oförändrade Deweyska
systemet använder man alltid minst tre siffror i signaturen, så att t. ex. i st. f. 94 skrives 940.
Detta system har från början uppgjorts med hänsyn till amerikanska förhållanden, och
som man lätt finner redan av här valda exempel, är det ej utan vidare fullt lämpligt för
andra länder, då det t. ex. för svensk historia, geografi o. s. v. behövs långa signaturer
med decimaler. Man har därför på andra håll sökt omarbeta systemet för att göra det
mer användbart. Så har t. ex., som redan nämnts, skett i Danmark, där dansk historia fått
signaturen 96 i st. f. 948.9. Samtidigt härmed har man där infört förändringar på
åtskilliga avdelningar i systemet, som erbjödo särskilt i ögonen fallande brister.
Det Deweyska systemets
fördelar.
De förnämsta fördelarna med Deweys decimalsystem äro dels
att det användes i så många länder, att det kan betraktas som
till en viss grad internationellt, dels att det är så starkt
genomarbetat; man har här ett genomtänkt, ytterligt starkt specialiserat system, vars
antagande skulle spara mycket arbete.
Dessa skäl ha också gjort att kommittén före påbörjandet av sitt arbete på uppgörande
av ett förslag till klassifikationssystem för vårt land upptog till diskussion möjligheten av
att även hos oss använda Deweys system i en eller annan form.
Därvid syntes det emellertid kommittén, att de skäl, som kunde anföras för systemets
införande hos oss, främst dess till en viss grad internationella karaktär, ej kunde tillmätas
avgörande betydelse. Som redan nämnts tala så starka betänkligheter emot systemets
antagande i oförändrad form, att detta knappast kunde sättas i fråga. Företager man
däremot mera genomgripande förändringar, så som skett t. ex. i Danmark, försvinna i ej
ringa grad fördelarna av systemets internationella karaktär, liksom man efter en dylik
omarbetning ej utan vidare kan använda den amerikanska upplagan vid ytterligare
uppdelning på en eller annan punkt.
Nackdelarna av ett
siffersystem.
Å andra sidan talade starka skäl emot antagandet av ett
siffer-system överhuvudtaget. De allmänna fordringar man bör ställa
på ett klassifikationssystem äro att det, utan allt för långa och
invecklade signaturer, skall kunna möjliggöra en fortsatt uppdelning, om sådan skulle visa
sig nödvändig, och att det skall vara överskådligt och naturligt. Vare sig man väljer ett
system med bokstavssignering eller ett med siffersignering, är den första av de tre ovan
anförda fordringarna uppfylld. Genom tillägg av en ny bokstav eller en ny siffra skapas
1920.
1 Melvil Dewey, Decimal classification and relativ index, 10 ed., Lake placid club. N. Y. 1919.
2 Classification décimale. Bruxelles 1905.
3 Arne Arnesen, Klassifikasjon efter Melvil Deweys system, Folkeboksamlingernes eksp., Kristiania
Decimalklassedeling til brug ved ordningen af bogsamlinger, ndg. af Statens bogsamlingskomité.
Gyldendalske bogh., København 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
