Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ny avdelning, om en sådan skulle behövas. I överskådligheten ligger bl. a. att ett
system ej skall innehålla för många sidoordnade huvudavdelningar, i naturligheten att man
ej för samman allt för skilda ämnen i en och samma huvud- eller underavdelning,
överskådligheten och naturligheten kunna därför förefalla till en viss grad stå i motsatsförhållande
till varandra.
Ett siffersystem kan ej gärna ha mer än 10 huvudavdelningar, av vilka var och en
har högst 10 underavdelningar o. s. v. Ett bokstavssystem kan ha ända till 28
huvudavdelningar, av vilka var och en i sin ordning kan uppdelas i 28 o. s. v.
Ett system med 10 huvudavdelningar kan visserligen förefalla mera överskådligt än
låt oss säga ett med 28, men å andra sidan erbjuder det så stora svårigheter att pressa in
litteraturen i endast 10 huvudavdelningar, att det åtminstone i Deweys system ej kunnat
ske utan att man fört tillsammans ytterst olikartade ämnen. Att t. ex. som Dewey gjort
sammanföra medicin och ingenjörsvetenskap förefaller onekligen ganska konstlat. Det torde
också sällan förekomma, att ett bibliotek nöjer sig med endast de 10 huvudavdelningarna;
även ett ganska litet bibliotek måste i regel taga upp några av underavdelningarna jämte
huvudavdelningarna. Och i själva verket är därför ett siffersystem ej mera överskådligt
än ett bokstavssystem, där man visserligen har fler huvudavdelningar, men där ett mindre
bibliotek utan svårighet kan nöja sig endast med dessa utan någon ytterligare uppdelning.
Med bokstavssignering har man givetvis mycket större möjlighet att undvika en
onaturlig sammankoppling av olikartade ämnen. Och uppdelningen i underavdelningar är
också mycket lättare, om man kan ha ända till 28 sådana i st. f. endast 10.
Den anmärkning, som här gjorts mot siffersystemen, främst mot det Deweyska, är
dock av övervägande teoretisk natur. I praktiken har den mindre betydelse. Och det är
klart att t. ex. det Deweyska systemet, vederbörligen modifierat, skulle kunna erbjuda en
även för svenska bibliotek användbar klassifikation, som kunde fungera utan större
svårigheter, trots dess många, aldrig helt undvikliga logiska brister.
ÄMro „ravk i Det avgörande skälet mot antagandet av detta system i vårt
bibliotek * land ^ar kommittén varit hänsynen till äldre praxis i våra
bibliotek. Det finnes blott några få bibliotek, som använda
Deweys decimalklassificering.1 I det alldeles övervägande antalet stads- och folkbibliotek
tillämpas i själva verket ett bokstavssystem, i de större biblioteken omfattande i regel ett
tjugutal avdelningar. Även om såväl antalet avdelningar som deras begränsning är ganska
varierande i olika bibliotek, finner man dock i så många fall en jämförelsevis stor
överensstämmelse mellan olika biblioteks klassifikationssystem, att man med en viss rätt kan
tala om en svensk tradition på detta område. Särskilt visar det sig, att i några av de
allra största folkbiblioteken uppställningen tydligt direkt eller indirekt utgått från en inom
de svenska vetenskapliga biblioteken utbildad praxis, i det att den vilar på i det stora hela
samma klassifikation som de vetenskapliga bibliotekens gemensamma accessionskatalog. Detta
gäller t. ex. om Dicksonska biblioteket i Göteborg och Folkbildningsförbundets bibliotek i
Stockholm. Avvikelserna i fråga om dessa bibliotek från förebilderna bestå framför allt i en
sammanslagning av vissa mindre avdelningar. Statens grundkatalog för folk- och skolbibliotek
och Biblioteksbladet ha i det stora hela följt samma mönster, och ej så få folk- och
skolbibliotek torde ha antagit deras system. Också det övervägande antalet andra större
folkbiblioteks system torde uppvisa så pass stora överensstämmelser med de nämnda att en övergång till
ett system som tager accessionskatalogens till grund ej skulle erbjuda oöverstigliga svårigheter.
SninninnfaU • Under sådana omständigheter innebär valet mellan ett siffer-
ab-Jiio l" i a’ och ett bokstavssystem också samtidigt valet mellan å ena sidan
. . ett till en viss grad internationellt system, dar mternationaiiteten
signering. emellertid på grund av de avvikelser man skulle bli tvungen
att göra i åtskilliga detaljer ej kunde få någon större praktisk betydelse, och å andra sidan
möjligheten till en viss nationell enhetlighet på detta område. Inför detta alternativ har
kommitténs val fallit på en anslutning till äldre, svensk praxis. Det skulle enligt
kommitténs mening vara av en synnerligen stor praktisk betydelse, om man på detta sätt kunde
så vitt möjligt vinna överensstämmelse mellan olika bibliotek, större och mindre, och
mellan viktigare bibliografier i vårt land. Härigenom skulle låntagarna bättre kunna finna sig
1 Av större bibliotek Malmö stadsbibliotek, Jämtlands bibliotek i Östersund samt Stockholms
barn-Och ungdomsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
