Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. UR SANDVIKENS KRÖNIKA. Av fil. kand. Göran Hedin - Det nya bolagets första tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANDVIKEN OCH YTTERVÄRLDEN
75
Albert Göransson, ännu en son till Konsuln, som för övrigt var chef
för hyttan och bessemerverket från 1877. Denna befattning lämnade
han emellertid redan fem år senare på grund av skada som han
tillfogats vid olyckshändelse i verket. Före Albert Göransson hade under
en tid ingenjör C. J. Tholander varit chef för metallurgiska
avdelningen. Samma år som han tillträtt denna tjänst, 1872, hade också
valsverken fått en ny chef i C. G. Larsson, »Verkmästarn», en man
som mer än många andra skulle komma att sätta sin prägel på sin tids
Sandviken. Under dessa år skedde ganska få personalförändringar
på kontoret. Här må blott nämnas, att Emil Forsström 1876 tillträdde
platsen som föreståndare för bokföringen.
Om man får döma av den samtida pressen, stod Sandviken i
anmärkningsvärt ringa förbindelse med sin omgivning och landet för övrigt.
Man skilde sig visserligen därutinnan från det vanliga, att man stod i
sällsynt god och välförmedlad kontakt med sina kunder. Men
samtidigt syntes man i åtskilliga avseenden vara »sig selv nok» och
kommunicerade inte åt något håll, där man inte hade något att skaffa.
Den uppfattning från ledningens sida, som låg till grund för en dylik
politik var dock mot bakgrunden av tidigare erfarenheter mycket
förklarlig. Under bessemerprocessens första år hade man av
omständigheterna varit tvingad att bemöta nästan alla utomstående med en
viss reservation. Och utvecklingen hade sedan visat, att det nya verket
också under svåra förhållanden kunde klara sig på egen hand.
Även om alltså Sandviken inte särskilt gärna sökte förbindelser
utöver dem, som voro absolut nödvändiga för den egna försäljningen,
och även om man sällan visade sig särdeles angelägen om besökande,
så fick Sandviken dock på sätt och vis karaktären av en vallfartsort.
Bessemerprocessen var visserligen vid denna tid införd vid flera tiotal
svenska bruk, men det var ju ändock tämligen naturligt, om den som
ville se processen, helst sökte sig till Sandviken.
viken åren 1871—1900.
Värmland Dalsland Övriga landskap Amerika Övriga utlandet Obest. ort Summa
i infl. ! utfl. infl. utfl. infl. \ utfl. j infl. | utfl. | infl. I utfl. | utfl. infl. j utfl.
10 2 59 2 ’ 19 7 2 3 — 2 16 254 137
10 4 45 5 ; 15 7 3 72 — — 2 284 135
2 1 2 — 4 — 1 9 — — 1 34 24
11 4_6—4 3 — — — 111 15
2 1 3 1 i 7 9 1 5 — — — 160 84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
