- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
131

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Metallurgiska avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYTT BESSEMERVERK UPPFÖRES

131

torde vara att bygga en första anläggning vid något järnverk, och en
sådan blev planerad i Sandviken, de slutliga ritningarna daterade i
juni 1952. Då emellertid samtidigt på grundval av vid Domnarvet
vunna erfarenheter uppgjorts ritningar för en liknande anläggning
vid Söderfors, och vissa anordningar redan vidtagits för dess
uppförande, ansågs lämpligt tills vidare låta bero med ugnen i Sandviken,
till dess man vunnit erfarenhet från Söderfors.

De på Sandvikens del belöpande kostnaderna för hittills gjorda
järnsvampsförsök sluta på en summa av i runt tal 250 000 kronor.

Bessemer ståltillverkningen.

Då det nya bolaget upptog driften hade man den fördelen att
bessemerprocessen var genomarbetad, så att man kunde säga att man hade
tillverkningen av bessemerstål i sin hand. En besvärande olägenhet
var emellertid att utrymmena för upplag och hantering av göt voro
för knappa och även andra önskemål förelågo. Ar 1875 uppfördes
därför för en kostnad av i runt tal 250 000 kr. ett nytt
bessemerverk A 10 öster om det förutvarande; konvertrarna voro i princip
lika de gamla. Man fick nu bättre utrymme för tappning,
hantering och upplag. Senare, då utrymmet det oaktat blev knappt,
uppfördes år 1881 ett nytt göthus (A 17) söder om det nya
bessemer-verket, den s. k. götvågen. Ur transportsynpunkt vann man med
det nya bessemerverket många fördelar. Från masugnarna tappades
tackjärnet i en under golvet placerad skänk, som genom tunnel
transporterades till bessemerverket, där skänken upplyftades med en
krän och tömdes i en svängränna, som ledde in i konvertern. Över
konvertrarna och i hela husets längdriktning löpte en mekaniskt
manövrerad travers. Denna var konstruerad av Ernst Göransson ocli
väckte ett berättigat uppseende för sin ganska geniala konstruktion,
men kunde naturligt nog ej mäta sig med framtida elektriska traverser.
Den blev år 1905 utbytt mot en dylik. Med vissa smärre förändringar
står bessemerverket alltjämt så, som det 1875 uppfördes.

Norr om själva bessemerverket förlades blåsmaskins- och
ångpannehus. Det var ju knappt med vattenkraften, och därigenom uppkom
en del besvärligheter vid bessemerverkets drift. Man beslöt därför
gå in för ånga som drivkraft. Fyra ångpannor monterades, och från
England inköptes ett ångblåsverk, som i dagligt tal sedan kallades
för »engelsman». I samma rum uppställdes en ångpump, som gjorde
tjänst för brandsläckning och andra ändamål. Det tycks, som den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free