Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN - A. H. Göransson och grundläggandet av Sandvikens försäljningsorganisation. Av förutv. verkställande direktören i Jernkontoret doktor Axel Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
DEN FÖRSTA AFFÄRSRESAN
ligt, och oron för att behöva stanna verken på grund av bristande
beställningar kommer tydligt fram i korrespondensen då och då.
Säkerligen var penningtillgången ävenledes knapp, och det var nästan
rörande att läsa i ett brev från Henrik i Paris vintern 1870, hurusom
han tagit in på ett »litet men fint hotel på rue d’Antin, mitt emot den
nya operan». För sitt rum betalar han 4 frcs per dag, men det är så
kallt, att han sitter inlindad i en fäll, då han skriver. »Andedräkten
står ut som en rök.» Just i det brevet talar han även om, att han
funderar på att bjuda en eventuellt blivande kund »på table d’ote
middag på Grand Hotel, enär det från affärssynpunkt kunde vara bra».
Sannolikt kostade en dylik högst 2.50 frcs per person.
Vid tidpunkten för Henriks utresa gällde det framför allt att skaffa
beställningar, stora beställningar. Nu voro verken vid Sandviken
speciellt inrättade för tillverkning av ringar (tyres) för järnvägshjul,
ävensom för smidning av järnvägsaxlar. Denna specialisering var
tvivelsutan synnerligen välbetänkt, ty alla Europas länder hade snart
sagt gripits av järnvägsfeber. Man byggde järnvägar överallt, och
beställningarna på tyres och axlar voro synnerligen omfattande. Det
gällde bara »att komma in». Men detta var ej så lätt, ty Sandviken
hade att konkurrera med sådana världsfirmor som Krupp i Tyskland,
Vickers & Brown i England m. fi. gamla väl inarbetade firmor,
under det att Sandviken var så gott som okänt och därtill just kommit
igång efter en svår ekonomisk kris.
Av intresse är att se, huru Henrik, innan han lämnade Sverige,
sökte skaffa sig lämpliga introduktioner på Frankrike och Ryssland.
Just när det gällde järnvägsmaterial var nämligen detta av största
betydelse. Han erhöll även dylika från dåvarande utrikesministern,
greve Manderström, till våra ministrar i Paris och Petersburg. Vår
minister i sistnämnda stad var vid denna tid general Björnstjerna, som
på ett rent förbluffande sätt personligen hjälpte den unge Göransson.
Han åkte med honom hela dagar i Petersburg och introducerade
honom hos såväl myndigheter som enskilda firmor och personer.
Något säkerligen ytterst sällsynt för en diplomat, som väl i allmänhet vid
denna tidpunkt ansåg det under sin värdighet att överhuvud taget
sysselsätta sig med annat än rent diplomatiska frågor. Björnstjerna
var minister i Petersburg åren 1865—-1872, och det säges om honom,
»att han uppbar denna ställning på ett för Sverige särdeles hedrande
och gagneligt sätt».
Henrik Göransson skaffade sig emellertid före avresan även
introduktioner till vissa banker och finansinstitut i utlandet. Detta ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
