Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tember 1631, där Tilly måste fly fältet med en förlust af 7,000
stupade, 5,000 fångar samt allt artilleri och hela sin tross.
Svenskar och sachsare hade till samman en förlust af 3,000 man.
Återstoden af den käjserliga hären skingrades åt alla väderstreck.
Få och ömkliga hopar förde Tilly och Pappenheim med sig på
flykten. Denna seger öppnade raden af en mängd framgångar,
dem Gustaf Adolf tillkämpade sig i Tyskland inom en tid af föga
mer än ett år. Sedan han den 6 november 1632 stupat i slaget
vid Liitzen, där svenskarne behöllo fältet, fördes kriget med
omväxlande lycka, fast öfvervägande till katolikernas nackdel.
Af de fältherrar, som skulle fullfölja den fallne hjältens värk,
voro utan tvifvel flere i vissa hänseenden utmärkte män, men
ingen af dem var hans like i jämförelsevis human’ krigföring.
Den högt prisade Johan Banér for fram som den värste röfvare- Banér.
höfding. De bördiga slätterna mellan Oder och Elbe förvandlades
till människotomma öknar, hungersnöd och smittosamma
sjukdomar bortryckte hela städers befolkning. Då någon uttryckte
sin fasa vid åsynen af förödelserna efter Banérs tåg genom
Sachsen och Pfalz, hvilket värkstäldes vid skenet af sex hundra
brinnande byar, svarade han kallt: »de som befalt det få ansvara
därför.» Det ständiga krigandet hade omsider hos soldaterna
förkväft hvarje känsla af medlidande och gjort dem till ursinnige
vildar. Genom sina illgärningar blefvo svenskarne till sist afskydde
i hela Tyskland. Deras namn nämdes öfver allt med fasa.
Var detta sålunda allt, som svenskarne inhöstade af det stora Sverge
skördearbetet? Nej, icke allt. Sverge blef en militärisk stormakt, stormakt.
Men denna storhet var onaturlig och ohållbar. Den gick som
den kom — med krig och förödelse. Hemma i Sverge var det
armod och folkbrist. Adelns öfvermakt blef förkrossande. Den
befriade sig från pålagor och tullar, tog sig uteslutande rätt till
jakt och fiske, till de indrägtigaste ämbeten o. s. v. Samtidigt
förtrycktes och pinades på alla sätt det redan förut fattiga bondeståndet.
Hur det såg ut i Sverge efter Gustaf Adolfs och Karl
Gustafs stora bragder, därom får man en föreställning i ett kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
