Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundsatser om billighet och rättvisa. 1 sitt tal om freden intager
han en hög sedlig ståndpunkt. Hufvudtanken i talet är, att
allenast rättfärdighet kan grundlägga en varaktig makt, och att
statens olyckor komma däraf, att denna grundsats icke erkännes,
än mindre blir tillämpad. Sker uppror, så är orsaken vanligen
de styrandes sedliga fördärf. Isokrates betonar, att staters så
väl som individers lycka är att söka i sedlighet, måtta och klok
försiktighet. Han är en afgjord motståndare till krig. Vapnen
borde nedläggas. Borgarne skulle då få fred, handeln åter
uppblomstra, och det nu så arma och hungrande folket kunna få i
ro arbeta sig upp till välstånd och lycka. När tvång icke längre
råder, men rättfärdighet, skall krig blifva en omöjlighet.
Stoiska skolans filosofer värkade på en vid, världsborgerlig Stoikerna,
grund. För dem voro ej blott alle vise hvarandras jämlikar. De
förfäktade ock den upphöjda idén, som sedan blef kristendomens
bärande frälsningstanke, att alla människor äro bröder, oberoende
af ras, nationalitet och samhällställning. I själfva värket voro de
så långt före sin tid, att de insågo allt lefvandes och alla tings
samhörighet. Den för folk i allmänhet ännu främmande tanken
om människosläktet såsom en organisk enhet af förnuftsvarelser
var klar för dem. Men icke nog därmed. De visade utsikter
till människans högsta fulländning i medvetandet att vara
oskiljaktig från det minsta som det största i hela världsaltet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
