Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bot- och
bönedag.
Slaktaffär.
Byteshandel.
Kant ger luft åt sin afsky för krig i dessa kraftord: »Sedan
kriget är ändadt, vid fredslutet, borde folket efter
tacksägelsefästen allmänt hålla en bot- och bönedag, hvarvid man i statens
namn anropade himlen om nåd för den stora synden, som
människosläktet ännu begår, nämligen att ej vilja rätta sig efter
rättvisans lagar, utan stolt, för sina intressen, bruka krigets barbariska
medel, hvarvid det som sökes ej vinnes. Jubelfästerna under ett
krig öfver en tillkämpad seger, hymnerna, som på israelitiskt
sätt sjungas »härskarornas herre» till ära, strida ej mindre mot
den moraliska idén om en mänsklighetens fader, emedan de,
utom likgiltighet för det lagliga medlet, hvarmed folket söker
göra sin rätt gällande, äfven fröjdas öfver att hafva tillintetgjort
rätt många människor eller deras lycka.»
En af orsakerna till filosofens motvilja för krig, som
»frambringar flere dåliga människor än det tillintetgör», torde ha varit
den människohandel, som bedrefs af en del tyske furstar, i det
de åtagit sig att för pängar leverera England 17,000 soldater till
dess strider mot Amerika och taga igen dem, som icke dödades.
Enligt kontrakten skulle England betala ett visst pris för hvarje
fallen soldat. En död kostade lika mycket som tre lemlästade.
Priset för en död var 180 kronor.
Men den närmaste anledningen till Kants i fråga varande
skrift var fredslutet i Basel 1795. Genom detta erkände Preussen
franska republiken och offrade hela västra Rehnstranden, medan
den först nämda staten som skadeersättning skulle få anvisning
på tyskt landområde. Med samma lättsinne, hvarigenom Preussen
skilde sig från land och folk som vid likgiltiga ting, men med
utsikt till godtgörelse från andra håll, var också Österrike redo
att afstå Belgien, när Frankrike ville skaffa det Bajern som
vederlag. På detta sätt kränktes folkrätten af de ledande statsmännen.
De spelade om flere hundra tusen människors väl och ve,
hvarvid de listigaste intrigerna fälde utslaget.
Kant delade icke den meningen, som hystes af flere
statsmän vid denna tid, att freden i Basel var inledningen till en all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
