- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
99

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glädjas-Karin eller Solleröns lilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

Alla minnas vi, äldre, denna dag. Den iir
måhända renaste pärlan i minnenas kedja, den klaraste
bland minnets stjärnor. Jag minns det så väl, huru den
vördade läraren den dagen talte om, att lifvets soliga
vår var slut, att lifvets strid är hård för mången och
att tusen och åter tusen seglare på världens haf lidit
skeppsbrott. Yi kommo plötsligen under vår glada lek
att tänka på lifvets allvar. Våren var slut, hade
läraren sagt. Blommor och fåglar, bäckar och träd, allt,
allt tycktes hviskar "Farväl, kära barn"! Och när
vi stodo där framme vid det löf- och blomprydda
altaret och föräldrar och syskon sjöngo om "flyktingen, som
från sin lugna strand drifves hän mot obekanta land",
runnö våra tårar så varma som aldrig sedan. Hjärtat,
det unga hjärtat, bäfvade, men det kände sig på samma
gång manadt till kärlek. Det kände sig manadt att älska
denne stora Vidfamne, som en gång med sol i hjärta
och blick gick fram i palmers land och som tog lockig
oskuld i sin famn.

Där inne i Sollerö kyrka tonade ock sången om en
flyktad barndom, äfven där talte läraren om seglingen
på lifvets haf, om dess blindskär, dess lockande siréner,
stormar och faror. De unga Sollerötärnorna hade alla
blombuketter i händerna, blommor plockade af kära
vänners händer; hvita och blå sippor lyste ur
knapphålen på gossarnas hvita vadmalsjackor. Vid förhöret
bugade sig gossarna djupt och flickorna nego, när
försonarens namn nämndes.

Vid en vink af den gamle herden knöto nu de
unga en blommig krans kring altarets rundel och böjde
sina knän, när välsignelsens ord uttalades öfver rörda
barn a hjärtan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free