Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingels-Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•278
och af denne fått en och annan "orre", hade i
förbittringen tilltagit ett vapen, som man, ehuru lynnet
var våldsamt, endast tänkte sig i handen på skälmar
och dåligt folk.
Den sårade var Frost Jons son, och ett par
ynglingar, som voro någorlunda rediga, ledsagade honom
till en granngård, där han fick nödig vård. Lyckligt
nog var såret af mindre farlig beskaffenhet.
Plötsligt trädde "Bönemans Olle" in. Den
fryntlige och städade bonden ryggade tillbaka, när han fick
se oredan här inne. Med en suck tänkte han på, huru
lugnt här var förr i "gubbens" tid, och Olle tänkte
försvinna. Men Halfvar, som nu hade lugnat sig och
med möda samlat gästerna kring julbordet, fick syn på
gubben och bar honom på seniga armar in i rummet.
De uppskrämda flickorna voro nu borta.
Hade Gryt Halfvar varit vid "sunda vätskor", som
man säger, hade han nog af hänsyn för den älskliga
mö, hvarom fråga var, ej högt framställt det spörsmål,
han nu gjorde. Men han hade några dagar väntat på
Olle och var nu mindre än annars mäktig goda
känslor.
— Nå, hvad sade Ingels Anna? Framför ditt
ärende! Mina gäster få gärna höra på. Du kommer
väl med "ja", Olle? frågade Halfvar.
Männen, som i gemen afkastat de hårdt
hophäk-tade helgdagsrockarna, skockades kring Olle, hvilken
såg mycket förlägen ut. Slutligen kom svaret.
— Nej, Halfvar, sade gubben tyst. Jag kommer
med nej.
Nu blef "Fagra Annas" friare utom sig. Skym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
