Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingels-Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
tändt i muren, och Maja, nu uppstigen, fäste en skarp
blick på- den sena gästen.
— Ja, så! Hon vill inte ha däj. Tycker om en
annan. Ja, så! sade gumman tvärsäkert.
Halfvar såg med skygg vördnad på jordkulans
ägarinna. Hon kunde således, denna gumma, som man
sagt, se tvärt igenom folk.
— Ja, I han rätt mor. Jag har haft friarebud
till flickan — namnet gör väl detsamma — men hon
sade nej. Hon har en annan kär. Nu har jag hört,
att I kan brygga hop något "tråtyg", som vänder
flickan till mäj, svarade Halfvar.
— Beror på dä’, beror på dä’, hväste gumman
och fäste en girig zigenareblick på den tjocka
silfver-kedja, som ringlade sig fram öfver mannens väst.
Halfvar såg och förstod denna blick. Litet otålig,
tog han upp den grofva "sedelboken" af pressadt läder,
lade den tungt på bordet, och så kom man öfverens
om priset på den sällsamma dryck, som skulle göra
In-gels Annas hjärta varmt för Halfvar och iskallt för Erik
Örn, som skulle komma tärnan att glömma så väl
dufvorna i Idkerberget som "gosspiltens" vilda lynne.
När Halfvar stoppat den lilla flaskan i sin
djupaste ficka och några silfverdalrar bytt om ägare, lyste
hans öga till af yster fröjd, men det var ej slut ännu.
Utan strid blir ingen seger af.
— Nu ska du, återtog Maja med svag röst, söka
upp "den helhvita katten" och dra en tand ur den.
Tanden bränner du till kol, och askan hälles i flaskan,
och så bjuder du tösen på något godt förstår du. Men
själf får du ej smaka en droppe af drycken.
Halfvar ryckte till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
