- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
307

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingels-Anna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•307

ett kärt minne förvarade hos sig. När striden var slut,
och Erik såg bajonettens märke på den hvita
perga-mentspermen, tackade han Gud, som låtit vännens
gåfva blifva ett så underbart medel till hans räddning.
Och jublande varm blef hugen för Anna, som en gång
skänkte honom den lilla boken. Han tänkte också
därpå att en mild försyn nu hade fogat det så, att hon i
sin ordning blifvit ett medel till hans räddning från
säker död.

Solen hade nu gått ned, och dess afskedsblick
färgade bergkammen i väster och de små tjällen nere
på maden. Kågknarren ropade högt och ihärdigt. "Han
ropar efter regn", sade somliga. "Han klagar
däröfver, att jorden, Herrens sköna jord, skall dricka
blod", sade andra. Skogens trastar, förut uppskrämda
af stridens, af slaktningens buller, slogo åter sina
drillar i skogen. En lätt dimma lade sig öfver mo och
hed, öfver sjö och träsk, och blommorna lutade sina
hufvud ned, slöto sina kalkar och drömde om den kära
solen, om fåglasången och ljumma, surrfyllda
västan-fläkten.

Segrarna voro sysselsatta med att begrafva de
döda, som lågo kringströdda här och där i skogen och
på heden. De långa, djupa grafvarna fylldes under
tystnad. De sårade fördes på fordon och bårar in till
bygden att där kvarlämnas hos den vänliga
befolkningen, som dock redan förut var så nedtryckt och
betungad. Så småningom blef det lugnt därute på dödens
skördefält. Vänner och fiender slumrade sida vid sida
i mosandens djup. Prästen hade nyss i nattens
stillhet lyst evighetens frid öfver de fallna kämparne och
talt om uppståndelsens morgon, då äfven slagfälten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free