Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som från första stunden af deras bekantskap till
den grad uppväckt Stens sympatier.
Som de nu sutto där i sina meditationer i
soffan på Operakaféet, då och då läppjande till sitt
kaffe och sin likör, märkte emellertid Sten, att
grubbeldimman åter började samla sig öfver
vännens ögonbryn, och i det han lutade sig närmare
och lade armen under hans, bröt han med ens
tystnaden.
»Se så, Karl-Olof, sjung nu ut med hvad du
har på hjärtat. Ty att det är något, det har jag
länge märkt. Vi är väl inte vänner för intet heller!
Är det affärer eller kärlekshistorier eller kanske
bägge delarna? Till mig kan du tryggt förtro
dig, det vet du ju.»
En nervös ryckning for öfver Karl-Olofs
ansikte, men han satt ännu några ögonblick tyst
och stirrade frånvarande framför sig i rökmolnen.
Så började han svara, lågmäldt och
eftergrundande, utan att vända blicken från det osynliga
målet i fjärran.
»Affärer... nej, inga affärer, snarare då en
kärlekshistoria, fast inte som du tänker det. Ser
du, det är visst bonden inom mig, som jag nu i
så många år förtryckt och underkufvat, under
studenttiden i Uppsala och så här i Stockholm
under mitt kafé- och litteratörlif — herrelif,
gubevars — som börjar knota och pocka på sin rätt.
Man våldför sig nog inte ostraffadt i längden på
sin innersta natur, och jag känner allt starkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
