Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på sin moders barm, som sönerna icke vetat att
skydda.»
Karl-Olof har talat sig varm, hans stämma
skälfver af bitter lidelse, och de blida gråa ögonen
stå skumma och mörka. Äfven Sten ryckes med
af hans känslosvall och utbrister häftigt:
»Ja, men görs då i guds namn ingenting,
innan det ännu är för sent, för att sätta en gräns
för denna hänsynslösa afverkning, för att stoppa
vandalernas framfart?» «
»Åh, där talas nog om saken både vidt och
berdt, riksdagskommittéer tillsättes och utredningar
anbefalles. Kungliga svenska utredningar, du vet,
en inlaga i år och en inlaga nästa och så vidare
i oändlighet. Men under tiden ...»
»Får tiden ha sin gång, menar du, alldeles
som när det gäller hemslöjden, nationaldräkterna,
fornsederna, allt det gamla äkta goda!»
»Tyvärr,» svarar Karl-Olof, nu åter helt
tonlöst, och går systern till mötes, hvilken just
kommer ut ur den lilla damsalongen, där hon sökt
en stunds lä för den pinande blåsten.
Anna föreslår en tur till fördäck, och förslaget
antages med villighet. Såväl där som på
mellandäck råder en formlig trängsel af män, kvinnor och
barn, mest allmoge, med tarfliga
juteväfskappsäckar och omfångsrika, schalinsvepta bylten. Strax
vid trappan till kommandobryggan hejdas
Karl-Olof af en ung man i Rättviksdräkt, men Anna
och Sten fortsätta vidare framåt. Längst uppe i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
