Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lugn af nöden, och det torde gå veckor om,
innan konvalescenten fullt hinner repa sig. Det
göres upp, att syster Anna ytterligare några
dagar skall få dröja på platsen; sedan måste hon
återvända till lasarettet, där hon är lifligt saknad och
efterlängtad.
Nu går Stens förbättring stadigt, om ock
långsamt, framåt; han kan mottaga ett och annat
kortare besök af de närmaste vännerna, syssla med en
smula läsning och genom Karl-Olofs rapporter
följa det viktigaste af tidnings- och
föredragsarbetet. Som hans ögon äro ganska svaga efter
febern och inflammationen, lyssnar han dock allra
helst till Annas klara stämma, där hon på sin
sjungande daladialekt föreläser för honom ur
tidningens spalter eller ur hans älsklingsdikt, Viktor
Rydbergs Singoalla. Det kan nog vara, att han
ibland glömmer att fästa sig vid själfva ordens
innebörd för att uteslutande uppgå i röstens
musikaliska klang. Det är något så välgörande friskt vid
den, något af en källas språng öfver fururötter
och kiselstenar, och han dricker hälsa i fulla drag
ur dess klara flöde.
En dag får han ett besök, som mycket
gläder honom. Tunga släpande steg, hårda
käppstötar ljuda ifrån yttertrappan och förstugan, och
när Anna skyndar den ankommande till mötes,
besannas hennes glada aning — det är verkligen
fadern, nämndeman Borg Olof Karlsson från Borg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
