- Project Runeberg -  Berättelser för den äfventyrsälskande ungdomen. 8, Slafgossarne i Sahara /
117

(1867) [MARC] Author: Thomas Mayne Reid - Tema: Slavery, Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLII. Golah - XLIII. En dag af dödsångest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under dagen hade de svarta slafvarne, som väl
visste hvad man fordrade af dem, samlat stycken
af torkad kamelspillning under vandringen; detta
skulle användas till bränsle vid douaren om natten.

Strax efter solnedgången kommenderade Golah
halt, då kamelerna aflastades och tälten sattes upp.

Omkring ett qvarter af sangleh utdelades åt
hvar och en af slafvarne, och som de icke hade ätit
något sedan morgonen, tycktes denna föda blifvit
betydligt förbättrad, både till utseende och lukt.
För våra gossars gommar var den delikat.

Efter att hafva undersökt sin menniskoegendom,
och synbarligen tillfredsställd med allas tillstånd,
gick Golah in i sitt tält, från hvilket kort derefter
hördes ett ljud som liknade en aflägsen åska.

Den svarte sheiken snarkade.

De två unge männen, hans son och svåger,
aflöste hvarandra under natten i att hålla vakt öfver
slafvarne.

Deras vaksamhet var alldeles obehöflig.
Utmattade och uttröttade af hunger och ansträngning,
voro fångarnes tankar icke riktade på annat än hvila.


XLIII. En dag af dödsångest.


En timme före soluppgången följande morgon
fingo slafvarne något cheni att dricka, hvarpå de
fortsatte sin resa.

Solen steg upp på en molnfri himmel, och
hennes strålar brände hetare än den föregående dagen,
ty icke den ringaste bris fläktade öfver den torra
ytan. Atmosferen var het och torr lik sanden
under deras fötter. De voro icke längre hungriga.
Törst — rasande, brännande törst — utsläckte eller
döfvade hvarje annan känsla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafgoss/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free