Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af strömar eller andre sammanprässande
orsaker sönderbråkas till isflingor, gifva de
seglaren öpning. På dessa flingor ser man
Valrosjägare, och särdeles Kuriliske
öarnas utterfångare, med tillhjelp af pikar,
hoppa från det ena stycket till det andra [1].
Valfiskfängarne upsöka sprickome för att
genomtränga sig till de Norr om denna is
belägne isfriare trakter, men med den
största lifsfara, emedan en vidrig ström, som
sammandrifver flingorne, sätter ofta
skeppet i våda att antingen krossas eller ock
att fastfrysa, ja att updrifvas på isen utur
vatnet. Då man inlöper i detta farliga
farvatn, tager gemenligen Capitainen sin plats
i mastkorgen, och första Styrmannen
håller rodret. Capitainen, som med en tub
uptäcker de största sprickor och gifver akt
på isvrakets skjutning, utropar kosan, och
hans orders måste, med icke mindre
noghet än skyndsamhet, ställas i verket [2].
Med alla desse försiktighets mått skulle dock
få fartyg kunna räddas, så framt de icke
hade en särskild styrka och byggnad, lämpad
efter denna förutsedde fara [3]. Man
nödgas dock förvara skeppets sidor med
afspäckadé Hvalfiskskrof [4], samt
stundom medelst sågning förskaffa sig öpningar
och bassiner, när så olyckelig ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
