Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §2. Den germaniska bosättningen. Det svenska statsområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2. Den germaniska bosättningen. 9
Landet sunnanskog hade i Västergötland utan tvifvel
den äldsta germaniska bygden, som det oaktadt aldrig,
så vidt man vet, vare sig i religiöst eller politiskt hänseende
fick samma betydelse som Upplanden. På ömse sidor om
Vättern utbredde sig wvästgötarnes och östgötarnes land,
omfattande hvar sin slättbygd, i söder begränsad af skog¬
klädda bergstrakter. Väster om Vänern låg Dal och norr
om samma sjö värmarnes land, båda bebyggda från Väster¬
götland.! Längst ned i söder, på gränsen mot Skåne, låg
kring Helgasjén virdarnes af skogar omgifna land, Vdrend.
Mellan detta och gétarnes land i norr samt ut till hafvet
i öster lågo flera smärre områden, längre fram samman¬
fattade under namnet Smålanden, hvarunder slutligen äfven
Värend själft inbegreps. Till detta sistnämnda land hade
redan i tolfte århundradet anslutit sig bygderna i väster
och norr, Finved omkring sjöarna Bolmen och Vidöstern
utmed Nissan och Lagan, samt Njudung, den högst be¬
lagna delen af Småland omkring Lagans och Ämmåns
källor. De öfriga, utaf hvilka det förnämsta var Möre,
synas alla ha slutit sig till Östergötland; de nordligaste,
Ydre och Kind, ha slutligen sammanväxt med detsamma.
I sydost, utmed hafvet, skulle Blekinge kunnat räknas till
Smålanden, men det hade redan i elfte årh. kommit under
Danmark.? Slutligen hörde till Sverige de båda öarna
Öland, hvars invånare längre fram kallades öningar, och
Gotland, gutarnes land. Sistnämnda ö torde dock länge
ha intagit en själfständig ställning och först omkring år
1000 blifvit skattskyldig under sveakonungen; denna skatt¬
(och ledungs-)skyldighet reglerades sedermera närmare,
måhända i midten af 1100-talet.?
’ Till Västergötland bar måhända äfven räknats södra hälften
af nuvarande Bohuslän, de s. k. »Inlanden>, se Schlyter, Sveriges
äldsta indelning i landskap (Jurid. Afhandl. II, s. 42). De torde då
ha gått förlorade vid uppgörelsen mellan Olof Skötkonung och Olof
Haraldsson 1019, jfr Rydberg, Sverges Traktater I, s. 256. — Dal
torde dock äfven blifvit bebyggdt från Bohuslän.
2 Enligt Wulfstans reseberättelse från slutet af 9:e årh. till¬
hörde Blekinge Sverige; jfr Schlyter, anf. arb., s. 57, 61. Antyd¬
ningar finnas, att det ännu under Anund Jakobs tid gjorde så (jfr s. 10).
3 Rydberg, Sv. Traktater I, s. 39, 70.
Landen sun¬
nanskog.
Gotland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
