Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §2. Den germaniska bosättningen. Det svenska statsområdet - §3. Land, lagsagor och deras underafdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jämtland.
Grinsliggning
10 Fran äldsta tider till midten af 1200-talet.
Till Sverige räknades en tid äfven Jämtland, som
åtminstone delvis torde ha fått sin odling och första ger¬
maniska befolkning härifrån. Under Håkan den godes
dagar bragtes det för en tid under Norge men förenades
snart åter med Sverige, hvarifrån det ock mottog kristen¬
domen. I början af 1100-talet förmådde konung Östen i
Norge jämtarne att gifva sig under detta rike, men de
lydde fortfarande ända till medeltidens slut och därutöfver
i kyrkligt hänseende under Uppsala stift. Om Härjedalens
ställning till Sverige känner man åter igen för denna tiden
ingenting. Liksom Jämtland hörde det längre fram under
Norge och lydde i kyrkligt hänseende under Trondhjems stift.!
En gränsläggning, den första kända, mellan Sverige
mot Danmark.oeh Danmark, ägde under detta tidehvarf rum och hän¬
Finland.
fores med största sannolikhet till Emund gamles dagar.
Det var vid denna griinsreglering, som Sverige genom sin
konungs eget förvållande förlorade Blekinge.2 A andra
sidan grundades mot slutet af tidehvarfvet det svenska
väldet i Finland. Erik d. helige företog på 1150-talet ett
korståg dit, sannolikt till trakten af Åbo, och efter hand
utbredde sig svenska väldet öfver egentliga Finland jämte
kustlandet i norr, hvarefter Birger jarl i slutet af 1240-talet
utsträckte detsamma öfver Tavastland.?
$ 3. Land, lagsagor och deras underafdelningar.
Litteratur: C. J. Schlyter, Om Sveriges äldsta indelning i land¬
skap och landskapslagarnas uppkomst (1835, 2 uppl. 1879 i Juridiska
afhandlingar II). H. Hildebrand, Svenska folket under hednatiden
(1872) kap. 7. R. Tengberg, Om den äldsta territoriala indelningen
och förvaltningen i Sverige I (Ak. afh. 1875). H. Hildebrand,
Sveriges medeltid I, kap. 1, 4; II, s. 36—45. K. H. Karlsson, Aldre
västmannalag eller dalalag? (Hist. Tidskr. 1889). H. Hjärne, Hel¬
singelif under Helsingelag (1893). K. Maurer, Das Alter des Gesetz¬
eae in Norwegen (1875; jfr rec. af Odhner i Hist. Bib). II).
j. Linder, De svenska lagmiinnens ställning till konung och folk
t. o. m. 4dr 1347 I (Ak. afh. 1875).
’ Sfr Rydberg, anf. arb. I, s. 252 ff.
2 Rydberg, anf. arb. I, s. 45.
3 Om en svensk befolkning i Finland redan under hednatiden
se Schybergson, Finlands historia I, s. 15 och där anförda arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
