Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §3. Land, lagsagor och deras underafdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hundaresin¬
delningen.
Folkland.
12 Från äldsta tider till midten af 1200-talet.
beteckning på en motsvarande indelning har emellertid ett
ännu snäfvare område. Det möter blott i Götaland, i Dan¬
mark och i södra Norge. Däremot förekommer härad
äfven i Svealand (liksom i Värmland 1) såsom sockennamn
eller i den allmänna och måhända ursprungliga betydelsen
utaf bygd.
Hundaresindelningen var, enligt Tengbergs fram¬
ställning, ? tydligen af hög ålder och egendomlig särskildt
för landen norr om Mälaren (Uppland och Västmanland),
där hundarestermen i många fall är nära förenad med ett
folk- eller ättnamn. Man tycker sig här kunna skymta
den normala utvecklingen: en ätt, som bildade ett hundare,
gaf sitt namn åt den bygd, där den omsider fick en var¬
aktig stad. Äfven i Södermanland förekommer hundares¬
namnet stundom fäst vid namnet på invånarne, medan så¬
väl här som norr om Mälaren områden förekomma, för
hvilka detta namn förefaller främmande, som sakna eller
aldrig ha burit detsamma. Det är särskildt fallet med
Norrland, och Dalarne bildade under medeltiden ett enda
hundare.
Mellan land och hundare kunde en indelning vara in¬
skjuten, såsom i Uppland, som var fördeladt i tre folkland,
Tiundaland, Attundaland och Fjädrundaland, omfattande
resp. 10, 8 och 4 hundaren, ehuru, när indelningen möter
i historiska urkunder, antalet hundaren ej alldeles svarar mot
nammen. Indelningen har måhända haft sin grund i något
administrativt (krigiskt) syfte. ? Åtminstone Tiunda- och
Attundaland bade samtidigt äfven sin egen Rod, hvars
samband med försvaret är uppenbart. Roden åter var in¬
delad i skeppslag, hvilka till en början i judiciellt hän¬
seende voro förenade med närmaste hundaren.?
! Måhända äfven i Norrland; jfr Brate, anf. st. sid. 135.
2 Anf. arb. sid. 9, 21 ff.
3 Ynglingasagans uppgifter om konungar i de tre folklanden
kan ej tillmätas större betydelse; de stödja sig sannolikt blott på
en konstruktion. Jfr Tengberg, anf. arb. s. 10. Namnen möta i
skrift först i början af 1200-talet.
* Roden kallades kustlandet ända ned i Östergötland. Endast
i Uppland fick den emellertid en genomförd organisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
