Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §3. Land, lagsagor och deras underafdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 3. Land, lagsagor och deras underafdelningar. 13
Häradsindelningen synes, enligt samma författare, ha Iäradsindel¬
vaarit ursprunglig för Väster- och Östergötlands slittbygder = "9°"
saamt för Värend. Äfven här förekommer häradsnamnet
föörenadt med folk- eller ättnamn. Märklig är den sym¬
maetriska anordningen af Östergötlands kind-härad, liksom
aff virdarnes fem härad. »Smålanden>» i Götaland, likasom
deeras motsvarigheter i Svealand, voro föga annat än härad
occh förvandlades efter hand till sådana, stundom likväl
deelade i två eller tre dylika områden, när organisationen
påå administrativ väg utsträcktes öfver hela riket. I Värm¬
laand är häradsindelningen uppenbarligen af senare datum,
likkasi i Närke. — Hundaren och härad kunde själfva
vaara delade i fjärdingar och äfven smärre underafdelningar
anatydas.
Om förhållandet mellan hundare och härad och an¬
leedningen till denna olikhet i indelning kan man endast
framställa gissningar. 1! Såsom redan blifvit antydt, låter
deet väl tänka sig, att ett invandrande germaniskt folk fört
huundaresindelningen med sig. Dess forekomst skulle da få
em helt naturlig förklaring. Om svearne åter blott varit
göötiska emigranter, är det svårt att förklara densamma.
Htvundare och härad förekomma båda i den germaniska
väärlden, men att man hos samma folk skulle finna dem
sidda vid sida i olika landskap, det förefaller ej sannolikt.
Landen liksom härad och hundaren hade sina särskilda
follkförsamlingar, ting, men med olika betydelse och makt. Landstingen.
I de egentliga landen, de som bildade verkliga nationella
omnråden, utöfvade landstingen, där de fria bönderna, hären
elller de vapenpliktiga och vapenberättigade, samman¬
tritidde för att deltaga i där förekommande förrättningar,
lasgstiftningsrätten och på dem föredrogs årligen lagen
föir menigheten. På landstinget var det den nyvalde
konungen »dömdes» till sin värdighet och växlade eder med
follket. Sannolikt var det här som lagmannen valdes. På
lamdstinget skulle vissa rättsliga handlingar företagas för
’H. Hildebrand, Sy. folket under hednatiden s. 219, sätter
häiradsnamnet i Götaland i samband med: det sydgermaniska ele¬
meentets underkufvande af det nordgermaniska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
