- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
15

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §3. Land, lagsagor och deras underafdelningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 3. Land, lagsagor och deras underafdelningar. 15
13:e årh. en egen lagman, som dock åtminstone till en
hörjan synes ha lydt under östgötalagmannen. Gotland
saknade lagman men ägde egen både rättskipning och lag. !
I Svealand omtalas från äldsta tider lagmän i Tiunda¬
land (folklandsting vid Uppsala) och Attundaland (folk¬
landsting i Säminghundra härad); den senare var emeller¬
tid måhända aldrig annat än en underlagman, liksom fallet
blef med »lagmännen» i Helsingland, hvilket därjämte
hade egen lag och eget landsting, ehuru det ej bildade
något politiskt helt i egentlig mening. Huru länge Väst¬
manland bildat en egen lagsaga är osäkert. Först genom
upplandslagen synas förhållandena inom Mälarlanden ha
blifvit fullt ordnade. Tiundalands lagman blef nu Upp¬
lands lagman samt öfverlagman icke blott öfver Upplands
tre folkland? utan äfven öfver Helsingland i vidsträcktare
mening. Från samma tid är det som Västmanlands lag¬
saga (landsting vid Västerås) först omtalas; den sträckte
sig äfven öfver Dalarne (Dala hundare), som dock synes
haft sin egen lag liksom längre fram i tiden eget lands¬
ting.> Söder om Mälaren finna vi Södermanlands och
Närkes lagsagor (landsting vid Strängnäs och Orebro).
Lagmannen var lagsagans representant. Hans ämbete
var visserligen icke egendomligt för Sverige men fick här
större betydelse än hos andra germaniska folk. Ursprung¬
ligen var väl lagmannen hos oss, liksom Islands »lagsago¬
man», frisernas »asega», det till ting församlade folkets lag¬
kunnige rådgifvare. Ur denna uppgift utbildade sig med
tiden en stadigvarande institution, som i Sverige äfven
fick politisk betydelse. När detta skedde, är obekant; man
har gissat på den tid, då riksenheten först grundades.
förvaltningens hist. under Gustaf I, vill vindicera åt de egentliga Små¬
landen en egen lagman, åtminstone någon tid, men kan ej förebringa
något afgörande bevis.
’ Gotland var indeladt i tridjungar och dessa i hundaren.
2 Äfven under den senare medeltiden förekommer i Uppland en
underlagman. Snorre Sturlasons uppgift, att alla de öfriga lagmännen
skulle vara undergifna Tiundalands lagman, beror helt visst på något
missförstånd. Jfr i öfrigt Tengberg, anf arb. s. 47, 48.
3 Karlsson, Äldre västmannalag eller dalalag? (Hist. Tidskr.
1889.)
Lagmanner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free