Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §6. Konungadömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västgötalagen
om konunga¬
valet.
34 Från äldsta tider: till midten af 1200-talet.
teten landskapen emellan visade sig snart, sedan de mera
allmänt blifvit kristnade, äfven på ett annat område. Man
kunde ej sämjas om platsen för ärkebiskopssätet, när i
midten af 1100-talet det blef fråga om upprättande af ett
sådant i Sverige. Men efter Erik d. heliges död, då svear
och götar under Karl Sverkersson enade sig för att hämnas
densamma, synes man äfven ha kommit till en uppgörelse
i fråga om de stora tvistepunkterna landen emellan. Visst
är, att sedan 1164 Sveriges land hade en gemensam ärke¬
biskop med säte i Uppsala och att Karl Sverkersson bi¬
dragit till hans val; det blef en munk ifrån Alvastra. Det
är möjligt, att man äfven kommit till någon 6fverens¬
kommelse i fråga om konungavalet. Tronstrider förekommo
visserligen äfven efter denna tidpunkt och tronpretendenter
uppträdde, men dessa synas ej på samma sätt som förut
ha särskilda landskap bakom sig. Det var de andliga och
världsliga stormännen, på hvilka afgörandet numera syn¬
barligen berodde; riksenheten räddades genom -deras sam¬
manslutning.
I hvilket fall som helst har den i början af 1200- talet
redigerade äldre vistgétalagen gifvit ett otvetydigt er¬
kiinnande åt svearnes rätt. »Svearne», heter det med några
ryktbarvordna ord i ae lags »rättlösabalk>, »äga konung
taga och så vräka»! Hvarefter lagen fortsätter: konung
skall ifrån öfre landet fara med gisslan in i Östergötland;
därifrån skall han sända bud till alla götars ting (i Väster¬
götland). Lagmannen skall då utsända fyra gisslan jämte
fyra andra män emot honom till Junabäck. Dit skola öst¬
götarnes gisslan följa och vittna, att konungen är så in¬
götar är större och en annan än han antager. För föreliggande ämne,
statsförfattningshistorien, betyder det emellertid mindre, om man i
striden ser en strid mellan landskap eller en strid mellan stammar.
Stridsföremålet och resultatet blifva desamma.
! Vräka har man under senare tid allmänt éfversatt’ med af¬
sätta och däri sålunda sett en åt svearne medgifven afsättningsrätt:
Kjellén (anf. arb. s. 14) har bestridt denna öfversättning och låter
ordet i stället betyda utföra, syftande på den följande beskrifningen:
en förklaring, som hvarken ur historiska eller språkliga synpunkter
kan accepteras. Vräka kan emellertid äfven betyda förkasta, och
ordet skulle då syfta på själfva valet: »taga och likaså förkasta konung>:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
