Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §6. Konungadömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 6. Konungadömet. 39
den redan (sid. 25) omnämnda fördelningen af’ vissa böter
enligt ÖGL. i deras äldre form, då gradationen gick från
konung till bonde och bötesbeloppet från 12 till 3 marker
(DrB. 14).
Uti landskapslagstiftningen hade den svenske konungen Konungens
ursprungligen ingen andel. Först i källor från slutet af oe
1200-talet börjar ett ingripande i densamma omtalas, för- :
ändringar, som hänföras till den ene eller andre konungen
under närmast föregående hundra år. För sin hird och
sina tjänstemän ägde däremot konungen naturligtvis att
sätta lag. Se för öfrigt i fråga om den kungliga lag¬
stiftningen § 10.
Om konungens inkomster under denna period känner Konungens
man icke mycket. Han ägde att disponera öfver en ganska inkomster.
betydande jordegendom, ett antal kungsgårdar (husabyar)
i de olika landskapen, den s. k. Uppsala öd, mellan hvilka
han reste; förfogade åtminstone mot slutet af tidehvarfvet
öfver en del af allmänningarna i Götaland och kunde
dessutom ha enskild egendom eller förvärfva sådan.
Huruvida hans dispositionsrätt öfver Uppsala öd redan
under denna period varit begränsad, på samma sätt som
senare befinnes vara fallet, kan ej af tillgängliga urkunder
afgöras men synes ej osannolikt.! Därjämte hade konungen
sin andel i vissa böter, rätt till danaarf (ursprungligen arf
efter i Sverige död utländing utan arfvinge) och dulga¬
dråp (böter som erlades af härad för oupptäckt mord)
och uppbar dessutom häfdvunna, dock ej särdeles betydande
skatter, som väl ursprungligen haft frivillighetens karakter.?
Så hade han vid sin eriksgata att uppbära vissa afgifter,
så hade han måhända en periodvis återkommande rätt till
! Därpå häntyda de högtidliga formaliteter med vittnen o. s. v.,
som stundom iakttogos vid öfverlåtelse af jord till kyrkan men som
stundom saknas. Någon gång markeras, att det är konungens pri¬
vata egendom han bortskänker. Huruvida Uppsala öds-godsen från
början varit tempelgods eller på något annat sätt uppstått, är svårt
att säga. Deras offentliga karakter synes vara uppenbar.
2 Om den s. k. nässkatten, som ursprungligen skulle ha varit
ett slags tempelafgift, se Bergfalk, Om svenska jordens beskattning,
s. 95; H. Hildebrand, Sveriges Medeltid I, s. 232, 233. Jfr Adam.
Br. TY, k. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
