Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §15. Unionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 15. Unionerna. 93
och till följd däraf urkunden lämnats i sitt ofullbordade
skick. Den fördes till Danmark, och någon utskrift af
densamma tillställdes icke de båda andra rikena.!
Under sådana förhållanden blef det en uppgift för
den praktiska statskonsten att åt den nybildade föreningen
gifva bestämdare former. Margareta och Erik af Pommern
gjorde det på sitt vis genom att lämna Sverige utan ord¬
nad regering under deras frånvaro och genom att i länen,
på slotten och på biskopsstolarna insätta främlingar, i syn¬
nerhet danskar, medan hvarken svenskar eller norrmän
användes i Danmark, hvarjämte Erik genom att låta ställa
den s. k. slottslofven till sin eller sin kusins, hertig Bogis¬
lavs hand så att säga på omvägar sökte att göra kronan
ärftlig. Det var ett sätt att gå till väga, som från dansk
synpunkt kunde hafva mycket för sig och som i betrak¬
tande af den solidaritet, som redan utmärkte stormännen i
de skandinaviska länderna, också kunde synas ha utsikter
att lyckas. Att detta likväl icke blef fallet, berodde af åt¬
skilliga omständigheter. K. Erik invecklade sig med de
holsteinska grefvarne 1 ett långvarigt krig, som särskildt
kom att betunga det svenska frälset. Han ingrep på ett
ovanligt olyckligt och brutalt sätt i de svenska biskops¬
valen och gjorde därigenom den svenska kyrkans ledare
till sina motståndare. Han lämnade fogdarne utan någon
kontroll, och han hade icke heller tagit i beräkning den
svenska allmogens frihetskärlek och motståndskraft. Så
blef midsommardagen 1434, då bondehären under Engel¬
hvarandra. Huruvida unionsakten i Kalmar skall kallas en funda¬
mentalakt eller icke, blir till sist blott en strid om ord. De formella
fundamentalakterna skulle väl dock blifvit de från de tre rikena
aldrig utställda pergamentsurkunderna.
! Några år senare (1425) lät k. Erik, såsom den tiden var bruk¬
ligt, när man ville begagna sig af en urkund till sin nytta, formligen
vidimera densamma. Det skedde tvifvelsutan för att på grund däraf
kunna förmå de båda andra rikena till kraftigare deltagande i det
krig han då förde med de holsteinska grefvarne. År 1435 begärde sven¬
skarne få se akten, och den torde, dock endast i afskrift, företetts i
Stockholm 1435. Man återfinner enstaka uttryck ur densamma i senare
unionsakter. Den själf däremot försvann tills vidare åter i arkivens
gömmor.
Margaretas
och Eriks
unionspolitik.
Brytningen
med unionen
1434.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
