Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §17. Konungens och rikets råd. Herredagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 17. Konungens och rikets råd. Herredagar. 121
mesta delen däraf. Kalmar recess åter talade om rådets
hörande vid slotts och läns gifvande och återtagande (de
yppersta och bästa i hvar landsände, $ 3), vid pantsättande
af slott eller län (8 4), vid skatters påläggande (8 11),
myntets förändring ($ 12), handelsförbud ($ 13), räfstetings
hållande (8 16), krig eller utländsk härs indragande i riket
($ 18), intagande af nya medlemmar i rådet (8 23), ut¬
förande af rikets drätsel, som dessutom skulle redovisas för
konungen och rikets råd, privilegier för utländska städer
($ 24, 25), stadfästelse af förkomna urkunder ($ 39) m. m.
Rådets samtycke förutsattes här vid förpantningar ($ 4),
vid förklarande af krig eller indragande af krigsmakt i
riket ($ 18) och stadfästelse af förkomna urkunder. Fyra
medlemmar af rådet skulle ha nycklarna till rikets skatt¬
kammare, och slottslofven skulle stå till fyra af rikets råd,
hvilka därjämte skulle styra riket i konungens frånvaro
och, så ofta de ville, sammankalla hela rådet; några af
rådet skulle utskickas att hålla räfsteting.
Rådet såsom statsmakt tycktes sålunda vuxit unions¬
konungen öfver hufvudet. I tvister mellan konungen och
hans undersåtar hade rådet numera blifvit domstol. Be¬
lysande för sammanhållningen inom detsamma är § 23 i
Kalmar recess: om någon i rådet ville »göra sig god» for
konungen eller utsprida hvad som sades »i radsvis», skulle
han med blygd visas ur radet och aldrig mer komma dirin.
Man ser i öfrigt, såsom af det ofvan sagda framgår, an¬
satser till utbrytande af ett mindre utskott ur rådet, ett
slags regeringskonselj, på samma gång som äfven rådet i
landsändarna framställdes såsom beslutmässigt i vissa fall,
dock under ansvar för meniga rådet (jfr Kalmar recess § 8).
Karl Knutssons förhållande till rådet bestämdes endast
af landslagens föreskrifter, men äfven vid hans sida stod
det som en nästan själfständig korporation. Bredvid ko¬
nungens sigill satte det under urkunderna riksklämman,
det ifrån 1430-talets strider bekanta rikssigillet, och det
gick Karl Knutsson icke bättre än Magnus Eriksson.!
! Kristiern I synes under sin första regeringstid varit tämligen
obunden af rådet. För att åter köpa kronan var han beredd till
stora uppoffringar (jfr försäkran af 1476).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
