Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §17. Konungens och rikets råd. Herredagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådet under
riksförestån¬
dartiden.
122 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
Efter Karl Knutssons död öfvertogs regeringen åter
igen af rikets råd med riksföreståndaren i spetsen, och under
de femtio år, som nu följde, kunde en viss praxis utbilda
sig. Rådet samlades regelbundet till möten mer och mindre
talrikt besökta! — det brukade vid det ena bestämmas, när
det andra skulle hållas — och deltog i den högsta rättskip¬
ningens utöfvande. Antalet rådsherrar svällde åter ut; det
uppgick tidtals till mellan 30 och 40 men gick mot slutet
af 1490-talet ej så obetydligt ned. TI afseende på själfva
regeringen kom det till strider, såsom redan är nämndt,
mellan rådet och riksföreståndarne (se sid. 109). Man be¬
skyllde Sten Sture d. ä., att han hindrade nya rådsherrars
upptagande; det ser sålunda ut, som hade riksföreståndarens
samtycke kräfts därtill. Annu skarpare beskyllningar rik¬
tades mot Svante Nilsson. Rådet hade sitt eget kansli och
disponerade öfver »registrum regni», hvari det hotade att
införa för riksföreståndaren misshagliga skrifvelser eller
betänkanden. Sten Sture d. ä. hade en gång blifvit afsatt
af motpartiet inom rådet. Svante Nilsson var nära att
blifva det.
Efter dennes död förenade : sig 21 riksråd 1512:23/,
att upprätthålla riksens råds frihet och makt »sedan heden¬
hös» att »skicka styrelse och regemente» i Sverige, såsom
de fuuno ayttigast, i synnerhet när krönt konung ej fanns
i riket, och att skydda hvarandras frihet och privilegier.
Handlade någon af dem däremot, skulle han förbryta »lif,
heder och ära och kronans förläning» samt sitt gods under
kronan. Ville någon uppträda mot förbundet, skulle han
behandlas som den, som förde afvog sköld mot riket.?
Försöket strandade emellertid på Sten Sture d. y:s och
svenska allmogens motstånd. Det visar emellertid, hvilka
intressen, som nu bestämde riksens råd. Med ytterst få
undantag tillhörde denna tid dess världsliga medlemmar
de stora frälseätterna, »rådsätterna», och biskoparne voro
med dem ofta nära befryndade. Om ärkebiskopen såsom
rådets andlige chef och riksföreståndarens medtäflare är
redan taladt (s. 109).
! Lista på rådsmöten, Alin, Om sv. rådets sammansättning, s. 28.
2 Hadorph, Rimkr. II, 8, 424.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
