- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
133

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §18. Förvaltningen. Länen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 18. Förvaltningen. Länen. 133
mogen såg ej heller gärna, att länet kom undan kronan,
och kände i sådant fall bandet lösare. Kopparbergsmännen
protesterade en gång under Svante Nilssons tid mot bort¬
förlänandet af Västerås” slott: »då vore det förbund sönder¬
slitet, som Dalar och Stockholms stad bebundit hafva,
hvilket icke nyttigt vore», och bönderna på Rekarne kommo
1508 i jäsning, då fråga var om dessa härads förlänande
till biskop Mats i Strängnäs eller herr Nils Bosson.!
Länsinnehafvarne ansågo sig också genom ett upp¬
sägelsebref kunna lösas ifrån trohetsplikten till sin herre;
de »uppskrefvo honom huldskap, manskap och trotjänst>
För att »ärligen> skiljas från konungen kräfdes visserligen
dennes erkännande af uppsägelsen, men i praxis betydde
detta ej mycket. Många voro ej så ömtåiiga, som Erik Eriks¬
son [Gyllenstierna], som 1501 frågade Svante Nilsson, huru
han kunde komma ifrån sin slottslofven, så att »det ej vore
honom för när till hans ära och rykte». Erik Turesson
[Bielke] på Viborg begärde visserligen 1502 af k. Hans,
att han skulle »upplade honom hans troskap och manskap»,
och ville ej lofva Sten Sture trohet, förrän han ärligen
skilts från konungen. Dennes svar dröjde till slutet af
1504 och blef vägrande, hvilket emellertid ej synes hindrat
Erik Turesson att sluta sig till det nationella partiet. Nils
Claesson åter på Stäkeholm nöjde sig 1501 icke med att
uppsäga k. Hans trohet utan försäkrade äfven, att han
skulle vara konungen och hans medhållare »under ögonen»,
hvar och när han kunde.? Ett visst erkännande häråt gaf
1 öfrigt Kalmar recess.
likaså med Örebro län vid Åke Hanssons död 1510 (Grönblad, Nya
källor n. 265, 266).
! Allmogen i Vist och Tveta lydde helst under >eder och rikets
fattigbur» skref en fogde 1505.
2 Styffe, Bidr. IV, n. 184, 188; Grénblad, n. 74; HSH. XIX,
s. 45. — 1459 ?9/, däremot fritager Karl Knutsson Erik Eriksson
[Gyllenstierna] från de löften och eder denne svurit honom, så att han
kan tjäna hvem han vill, och tackar honom, att han »med dra och
lika» skilt sig från konungen. 1472 ?5/, frikallar k. Kristiern herr Ture
Turesson [Bielke] från »råd, manskap och tjänst, som han oss lofvat
och sagt hafver> (Styffe, IV, n. 14) o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free