Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §18. Förvaltningen. Länen - §19. Rättskipningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 19. Rättskipningen. 135
förtroendeman.! En kommunal förvaltning förekom slut¬
ligen så väl inom socken som härad. Inom det senare om¬
rädet började nämnden, »de 12 edsvurna»>, att för densamma
tjäna som organ.
§ 19. Rättskipningen.
Litteratur: H. Jairta, Svenska lagfarenhetens utbildning (1832).
F. Odberg, Om den svenske konungens domsritt fore Svea hofratts
inrättande år 1614. II. 1319—89 (1875). F. Odberg, Om svenske
konungens domsrätt I (Hist. Bibl. 1877). F. Odberg, Férteckning
öfver räfstetingsdombref för Västergötland under medeltiden (Västerg.
Fornminnesför. Tidskr. häft. 4, 5, 1888). Hj. Linder, De svenska
lagmännens ställning till konung och folk t. o. m. år 1347. I. (1875).
Dombok för sydöstra Tavastland 1443—1502 (Hausen, Bidrag till
Finlands historia, 1881—83). Jfr Styffe, Bidrag till Skand. hist. IV,
sid. CV—CXXIV samt under § 9.
Afven i fraga om riittskipningen bildade midten af 1200¬
talet epok. Vi ha redan sett, hvilken betydelse konunga¬
maktens ingripande fick för densamma, särskildt från och
med edséreslagstiftningen, och huru den kungliga doms¬
rätten mer och mer vann insteg, tills uti svealagarna ko¬
nungen oförbehållsamt erkändes som högste domare och
slutligen utvecklingen uti landslagen tills vidare fann sin
afslutning. Det är också antydt, hvilket inflytande detta
hade på den gamla folkliga rättskipningen: nya, höjda
bötesbestämmelser, nämndens alltmer ökade verksamhet och
edgärdsmannainstitutionens tillbakaträngande, själfva do¬
mens öfvergång från de församlade tingsmännen till rättens
ordförande, konungens inflytande på domarnes tillsättande
samt organiseringen af ett »konungsting».
Den kungliga rättskipningen utöfvades hufvudsakligen
under tvenne former: på ting och i konungens hof; dess¬
utom en kortare tid genom en konungsnämnd. i
11508 utsände de missnöjda bönderna på Rekarne att framföra
sina besvär fyra förtroendemän, af hvilka två voro länsmän, en
från hvartdera häradet, Styffe, Bidr. V, n. 228. Jfr om frågan H.
Hildebrand, Sveriges Medeltid, II s. 103. Måhända uppsattes ett
forslag; jfr en urkund 1483 ’’/,, Styffe, Bidr. IV, n. 66.
Den kungliga
domsritten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
