- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
216

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §29. Det ursprungliga vasakonungadömet 1523—92

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
skrifvelse till hela kristenheten med försvar för det skedda.
Under hanseatisk bemedling hölls därefter på hösten 1524
i Malmö ett möte mellan de båda utvalda konungarne i
Sverige och Danmark närmast med afseende på de om¬
tvistade landskapen Gotland, Blekinge och Viken. Resul¬
tatet vardt visserligen i det hela gynnsamt for danskarne
Malmö recess (Malmö recess ’/, 1524), men ett forsék, som gjordes, att
1524. förmå Gustaf Vasa att erkänna den danske konungen som
öfverherre afvisades utan vidare, och saken fick förfalla.!
Men det gick ej så lätt att glömma den gamla för¬
bindelsen, och i nödens stund uppstod tanken på ett nytt
närmande under formen af försvarsförbund och gemensam
Traktaterna Utrikespolitik. SA tillkommo de märkliga traktaterna
mellan Sverige mellan Sverige och Danmark 1534 och 1541 med sina be¬
och Danmark a , : :
1534 och 1541.Stimmelser om skiljedomare i alla tvister icke blott de
båda rikena utan äfven deras undersåtar emellan, om rätt
for de resp. rikenas »gode min», for den hindelse de ra¬
kade ut för sin konungs vrede och förjagades ur landet,
att, om deras sak vore ärlig, få den undersökt at oväldiga
skiljedomare från båda rikena m. m. Längst i detta hän¬
seende gick 50-årsfördraget i Brömsebro 1541 med sina
detaljerade stipulationer om ömsesidig hjälp äfven mot
upproriska undersåtar och snart sagdt gemensam utrikes
politik,? med sina garantier icke blott för de »unga herr¬
skapen» i fråga om deras rättigheter utan äfven för adeln
i fråga om dess privilegier. Ja, kommande konungar skulle
vid sin kröning lofva att »i alla sina punkter och artiklar»
hålla traktaten, hvars iakttagande i öfrigt ställdes under
resp. riksråds kontroll.
Det tillhör mig ej att här följa brömsebrofördragets
tillämpning eller undersöka, hvarpå det berodde, att dess
löftesrika bestämmelser så snart blefvo betydelselösa, Uti
Fredeni Stettin freden 1 Stettin 1570, som slöt det olyckliga sjuårskriget,
1570. afsade sig visserligen konungen i Danmark alla anspråk
på Sveriges krona och talades äfven om skiljedomare i
’ Akterna i Sverges Trakt. IV, s. 94 ff.
? Kristiern III berörde också i sina bref till Gustaf I under den
närmast följande tiden, huru han vore >»in ein corpus verfast> med sven¬
ske konungen och därför ej utan dennes vetskap ville afsluta något:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free