Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §31. Det senare konungadömet (1604—1680)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 31. Det senare konungadémet (1604—1680). 245
Konungaeden. Sigismunds ed hade tämligen nära an- Konungaeden
slutit sig till landslagen. Karl IX:s gjorde det ännu mera, fastställd.
men han hade vidtagit några mindre förändringar, hvilka på
Gustaf Adolfs kröningsriksdag 1617 upptogos i propositionen
till ständerna men ej rönte gillande; först efter åtskillig
skriftväxling enades man om det formulär, som infördes i
riksdagsbeslutet. I § 1 tillades sdlunda ett léfte att halla
"ständerna vid Guds rena och klara ord med hänvisning
till försäkringen 1611; Karl IX hade endast i största all¬
mänhet talat om den »kristliga kyrkan» och hennes rätt.
I § 4 &ndrades »med mins rads rade» till »med arffurstarnes
och mins rads rade», samt uteslöts ett förbehåll, som i Karl
IX:s ed förekommit, att med allmogens samtycke få an¬
vända utländingar i rådet eller på rikets slott och Uppsala
öd.! I 8 7 insköts löftet att hålla arffurstarne vid Gustaf
I:s testamente samt deras donationsbref; insattes grefvar
och friherrar framför riddare och svenner och ändrades
»allt gammalt frälse» till »allt frälse». Edens lydelse hade
sålunda fastställts efter förhandlingar mellan konung och
ständer; den bibehölls vid denna form, så antikverad den
än delvis var, ända till enväldet, endast med de ändringar,
som föranleddes af hänvisningen till växlande försäkringar
eller af den omständigheten, att inga arffurstar funnos.
Trohetsederna. Äfven undersåtarnes trohetseder fingo Trohetsederna.
1617 den lydelse, som ännu iakttogs 1675 — med den
olikhet, som betingades af förändringen i tronföljden 1650
— och som för öfrigt i det mesta öfverensstämde med for¬
muleringen 1607. Särskilda edsformer fastställdes för rikets
rad (se § 33), för ridderskap och adel samt krigsbefäl,
prästerskap, borgerskap och allmoge. I alla upptogs andra
punkten ur allmogens ed enligt landslagen (jfr s. 73), och
formulären jämkades i öfrigt, delvis med användande af öf¬
riga punkter i samma ed, efter hvart stånds särskilda verk¬
samhet och uppgift. Adel och prästerskap lofvade dess¬
utom styrka allmogen att utgöra alla årliga utskylder.?
’ § 5 hade redan 1607 fått samma lydelse som i landslagen.
? Förnämsta afvikelsen i 1607 års edsformer var den, att, besyn¬
nerligt nog, i alla formulären tillagts den punkt ($ 8), som 1617 en¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
