Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §31. Det senare konungadömet (1604—1680)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
De kungliga testamentena. Gustaf Vasas testamente bi¬
behöll alltfort sin stora auktoritet och åberopades ännu 1650
som en norm i fråga om arffurstars handlingssätt, för så
vidt det icke genom riksdagsbeslutet blifvit ändradt.! Det
tillkom ej heller något annat, som kunde göra det rangen
Karl IX:s te-Stridigt. Karl IX nedskref flera sidana; det sista, dateradt
stamente. d. 12 aug. 1605, har haft faderns till förebild men är ännu
vidlyftigare. Äfven detta förutsatte ständernas samtycke,
men det har veterligen aldrig inför dem blifvit framlagdt?
och var, när Karl IX dog, i vissa punkter redan föråldradt.
Karl X:s te- Större ryktbarhet kom Karl X:s testamente till del.
stamente. Ständerna hade i Göteborg begärt, att konungen skulle för¬
ordna om arfprinsens uppfostran samt »provisionel tutel», och
med anledning däraf uppsattes i hast ett testamente »pro¬
visionaliter,, men dess innehåll — det insatte änkedrott¬
ningen och konungens broder i förmyndarregeringen —
framkallade genast rådets och adelns motstånd, medan de
ofrälse stånden gillade detsamma. Man förenade sig till
sist om att låta testamentet hvila till efter konungens be¬
grafning. På riksdagen i Stockholm samma år kommo
först rådet och ständerna öfverens om att konungens te¬
stamente skulle såsom en »provisionel disposition» gälla
med undantag af hvad som anginge Adolf Johan och för
så vidt det öfverensstämde med Sveriges lag. Men när
rådet låtit de öfriga af konungen utnämnda riksämbets¬
männen intaga sina platser och genom val fyllde det lediga
rummet, utbrast striden på nytt, och adeln genomdref sin
vilja att få votera om alla tre de lediga riksämbetena, så¬
som om inga fullmakter af konungen funnits för någon.
Därmed var testamentet helt och hållet uppgifvet, och adeln
bade fått sin vilja fram, ehuru på ett sätt som icke
dast bibehölls i rådseden, i afseende på en opartisk rättskipning (jfr
Stiernman, I, s. 728). |
’ Vid 1672 års riksdag yttrade landtmarskalken under öfver¬
läggning om konungaförsäkran, att »k. Gustafs testamente nu syntes
liksom expirera»>.
2 Jfr rads]. ’*/, 1605, där ett uppskjutande af testamentets fram¬
läggande för ständerna motiverades. Två äldre testamenten i orig.
af hertigen finnas i riksarkivet. I en skrifvelse till Örebro herredag ?!/,
1606 talar Karl IX om det testamente, som han »vill lathe forferdige>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
