Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §33. Rikets råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 33. Rikets råd. 267
Som ersättning för sitt arbete gjorde riksråden anspråk
på förläningar. Lagmansämbetena voro fortfarande och
under hela tidehvarfvet anslagna at radsherrarne’ som pre
benden -och likaså de bättre häradshöfdingssysslorna. Ju
större krafven blefvo på rådsherrarnes verksamhet, desto
oftare hördes emellertid yrkanden å deras sida på ett fast
underhåll. Därhän kom det dock först under 1600-talet.
Rådets förhållande till konungen. Konungen inkallade
nya medlemmar i rådet, liksom förut, antagligen efter att
ha rådfört sig med de förutvarande. Rådets utlåtanden
hade vanligen titeln »rådslag ställdt uppå K. M:ts behag
och förbättring», och det visar sig däraf, att konungen ägde
efter godtfinnande begagna sig af desamma. Detta hind
rade naturligtvis icke, att han kunde åberopa rådets
samtycke för att därigenom gifva större eftertryck åt
sina beslut.
Sådant var rådets förhållande till konungen under
Gustaf Vasas och Erik XIV:s tid. Men en ändring inträdde
under Johan III. En större själfständighet röjde sig i
rådets verksamhet; det grep själft till initiativet, gjorde
framställningar till konungen utan att af honom ha upp
fordrats och riktade skarpa anmärkningar mot hela rege
ringssättet. Sedan ett rådslag blifvit af konungen gilladt,
borde han ej ändra det på egen hand; verkställigheten af
rådslagen borde öfvervakas, ja, inga statsutgifter borde få
göras utan K. M:ts och samtliga för tillfället närvarande
riksråds »samtycke». Det var samtidigt som rådets lärda
medlemmar, Hog. Bielke och Erik Sparre, trodde sig åter
upptäcka medeltidens samhällsskick och under vasaherra
dömets förfall sökte återinföra dess rådsvälde. Ur sådana
önskningar och förhoppningar föddes yrkandena i ett för
slag till adelsprivilegier 1594, att riksråd skulle kallas med
samtliga »riksens råds medbetiinkande» och konungen ej
besluta i allmänna och viktiga saker utan rådets och samt
liga ständers eller åtminstone »de förnämstes» råd och sam
’ >»Lagmansdömen» böra vara »in senatu», sades 1634 i rådet;
SRP. IV, s. 22.
Rådets för
hållande till
konungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
