- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
268

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §33. Rikets råd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
tycke. Den behandling riksråden rönt under Johans sista
år föranledde vidare det af dem under den följande tiden
- ifrigt yrkade förbehållet, att de skulle å ämbetes vägnar
Rådet efter
1602.
Rådseden 1607.
fritt få tala och råda utan misshag.!
Riksrådet efter 1602. Ur föreningen med Polen föddes
de konflikter mellan Johan HI och rikets råd, liksom
mellan hertig Karl och Sigismund, i hvilka rådets för¬
nämsta medlemmar slutligen gingo under eller lämnade
riket. Men behofvet af en rådsmyndighet var så stort, att
man på 1602 års riksdag icke visste bättre än att åter¬
upplifva den gamla rådsinstitutionen.? Men, hette det i
riksdagsbeslutet, efter mycken oreda kommit däraf, att de
förra rådspersonerna icke allenast velat råda utan äfven
regera, därför ha vi beslutat, att deras makt ej skall
sträcka sig längre än lagboken säger, nämligen att råda
konungen till hvad de veta vara honom och riket nyttigt,
styrka honom till all rikets rätt och hemlighålla hvad han
ej vill ha yppadt. Äfven i denna del hade man sålunda
fallit tillbaka till landslagens ståndpunkt och det så full¬
ständigt, att i den ed, som de nya rådsherrarne samma år
aflade, hela den andra punkten i den gamla rådseden upp¬
togs. Det nya rådet hade i öfrigt ungefär samma ställning
som det gamla. Någon ständig rådkammare blef ej följden
af 1602 års reorganisation.
Vid Karl IX:s kröning fick omsider rddseden den
form, som den sedermera bibehöll ända till enväldet. Den
sammansattes dels af den gamla rådseden ($$ 5—7) dels
af den i landslagen upptagna redaktionen af allmogens
trohetsed med lämpliga förändringar ($$ 2—4); inledningen
bildades af en försäkran på successionen och arfsrätten,
och slutet utgjordes af ett löfte att vid rättskipningen ej
döma vrångt eller vrida och vränga lag.?
! Intaget i rådets föreningar med hertig Karl 1593 och 1594, i
dess obligation 1612, liksom i Kristinas och Karl XI:s försäkringar.
? Hertig Karl underställde den gången ständerna förslaget till
rådsherrar.
3 Jfr Stiernman I, s. 727, formuläret från 1617.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free