Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §33. Rikets råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
Rådet ’ enligt Utvecklingen, sådan den på detta sätt förberedts, full¬
1634 ars RP. bordades genom RF. 1634. Ordinarie antalet af rikets råd
bestämdes till 25. Fem af dessa voro riksämbetsmän; 14
skulle såsom bisittare vara bundna vid Svea hofrätt och
kollegierna; riksmarskalken och öfverståthållaren skulle
vara riksråd, och de tre hofrätterna utom Stockholm skulle
likaledes hafva riksråd till presidenter. Flertalet fick emel¬
lertid sin ordinarie verksamhet i hufvudstaden.! Konungen
skulle välja sitt råd, hette det vidare, bland »infödde rid¬
dare och svenner», och rådets »åhåga» förnämligast bestå i
att påminna honom om rikets rätt, råda till hvad som
bonom och riket vore gagneligt, styrka ständerna och all¬
mogen till trohet och villighet och i alla ärenden, som
betroddes dem, låta sig vårda om konungens och rikets
rätt och bästa. Om rådets verksamhet såsom konselj gaf
emellertid RF. ej några närmare bestämmelser, lika litet
om dess befattning med högsta rättskipningen under myn¬
dig konungs närvaro 1 riket, och rådsresolutionen d. 14
dec. 1636, som i viss mån blef konstituerande, berörde egent¬
ligen de allmänna rådsmötena och deras »afsked>, som skulle
undertecknas och beseglas, alltså de forna rådslagen.?
Regeringsformen, som ju utgaf sig skola gälla för alla
tider, gjorde sålunda rådet till medelpunkten i en starkt
centraliserad förvaltning, hvars hufvudgrenar det ledde ge¬
nom sitt deltagande i rikskollegierna; en del omgaf själfva
förmyndarne såsom en konselj, och det fick därjämte genom
omständigheternas makt mer och mer öfvertaga den högsta
rättskipningen. Sistnämnda uppgift föranledde fördelningar
på divisioner, af hvilka en behandlade revisionssaker, och
detta förnyades under den andra stora förmyndarregeringen.?
Om rådet som domstol se vidare 8 36; om dess för¬
hållande till förmyndarregering, hvari det sedan Johan
! I Oxenstiernas förslag till RF. fanns en paragraf ($ 47), som
gick ut på, att ingen skulle tagas till riksråd, assessor i rikskol¬
legierna, landshöfding, lagman eller landsöfverste, som icke hade >hus
och bo» i Stockholm och nedsatte sig dar eller efter slutet af sin
tjänst i landsorten flyttade dit. Den blef dock utesluten.
2 Jfr HSH. XXXIII, s. 107 och Odhner, Sv. inre hist. s. 67.
3 Jfr Odhner, anf. arb. s. 68, och Tham, Bidrag II: 2. s. 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
