Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §33. Rikets råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 33. Rikets rAd. 269
Gustaf Adolfs konungaförsäkran tycktes i de viktigaste Rådet under
fall binda konungen vid rådet. I verkligheten blef detta, Gustaf Adolf.
såsom redan påpekats, icke fallet. Rådet i sin helhet sam¬
manträdde till rådsmöten tid efter annan, och på dem be¬
handlades frågor af allmännare art och större omfång, an¬
gående den utrikes politiken i första rummet, finanserna,
rättskipningen, försvarsväsendet, förhållanden inom ko¬
nungahuset m. m. Med rådet öfverlades om propositioner
till rikets ständer, och det fick uttala sig om lämpligheten
eller olämpligheten af en riksdag; dess mening inhämtades
i fråga om nya rådsherrar, och det fick till och med föreslå
ståthållare i landsorterna. Det yttrade sig äfven om skatter
och gärder, men redan under Karl IX:s regering hade
det visat sig ovilligt att därom besluta och hänvisat
till ständerna.! Det var på detta sätt, som konungen styrde
»med råds råde». Däremot bildade det ingen regerings¬
konselj, som yttrade sig i alla de regeringsärenden, som
dagligen förekommo, hvarken utnämningar till ämbeten,
hvilket längre fram kom att spela en så stor roll, eller
andra. Axel Oxenstierna, en kompetent domare i det fallet,
afgaf en sådan förklaring 1636, då det var fråga om de
fem höga ämbetenas förhållande till rådet.?
Däremot sökte Gustaf Adolf genom att i allt större
utsträckning förena rådsvärdigheten med en bestämd äm¬
betsmannaverksamhet vänja riksråden vid ett stadigvarande
arbete för det offentliga, men detta kunde ske lika väl i
landsorten eller utomlands som uti Stockholm. Först ge¬
nom att ordna fasta ämbetsverk och lämna ett antal råds¬
herrar plats i dessa lade konungen grunden till en ständig
rådkammare i hufvudstaden, och såsom en tillförordnad
regering under konungens frånvaro fick en större del af
rikets råd likaledes år efter år vänja sig att dit förlägga
sin verksamhet.
1 Jfr radsl. */, 1608.
2 SRP. VI, s. 586: regeringen måste hafva »vim imperii> och
makt att befalla »absque previo senatus consulto» i de saker, som
förra konungar haft makt. »>»Imperandi potestas» måste vara hos re¬
geringen, »autoritas consultandi» hos rådet. Jfr den något skrufvade
förklaringen under 1672 års riksdag hos Tham, Bidrag II: 2, s. 225.
»
Radsvardighet
och dmbets¬
mannakall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
